Så a
ständigt bli uppmärksammad och road och
skriker som en besalt, om ingen bryr nig
om honom. Ser du, lilla hexa, det är ditt
fel, att du aldrig föratått dig på den kon-
sten. Min svägerska klagar för öfrigt öf-
ver din frånvaro; hon ville gerna följa sin
man till Ostenåe och vet icke, åt hvem hon
skall jemra barnet. Om du varit i Bsrge-
thbal, så hade hon skickat det till dig med
både sköterska och amma.
— Ivgenting skulle kunnat glädja mig mer.
Jsg skulle vårdat lille bror som min ögon-
sten. Hur vänligt af mamma, att skänka
mig så mycket förtroende!
— Att du skulle blifva den samvetsgran-
naste barnflicka, det kunde hon lätt begripa,
brummade den gamle; någon synnerlig ut-
märkelse kan jag ej se deri. Jag hoppas
att du i framtiden icke låter dig allt för myc-
ket migabrukas.
— Farbror Martin!
Hon böjde till bäiften leende sitt finger,
likasom för att hota honom.
— Jag tiger, lilla hexa, jag tiger; i denna
punkt är du icke riktigt tillräknelig. För
öfrigt vill jag bekänna för dig, att din mor
behagar mig mycket mera såsom fru von
Freiendorf än som min svägerska. Gud vot;
hur bon bär sig åt, men hon blir vackrare
för hvar dag. Jag kan icke neka att den
dagen, då gossen döptes, såg hon rigtigt
HERMANCE 3