Utsigterna till det spanska inbördeskrigets snara upphörande kuona följaktligen i hvilket fall som helst icke anses stora. Från Paris telegraferades i måndags till Independance Belge: Resultaten af generalrådsvalen äro ännu icke i allo kända. Man påstår, att tills dato 440 konservativa af olika fraktioner och 300 republikaner af olika nyanser blifvit valda. Bland de konservativa finnes en mängd bonapartister. Prins Jeröme Napoleon anlände i måndags till Paris. xx x På tyska förbundsrådet: granskning är för närvarande beroende ett uppgjordt förslag till lag angående landtstormen. Anlednivgen til! förslaget är sjette paragrafen i landtförsvarslagen af den 2 sistlidne maj, i bvilken stadgas: De till deltagande i landtstormen pligtiges tjensteförhållanden skola ordnas genom särskild leg. 1 motiven till det nya lagförslaget heter det, bland annat: Genom förslagets första paragraf erhåller landtstormen en väsentligt annan karaktär än den hade, då den uppbådades j Preussen under frihetskriget. I stället för det oordnade uppbådet i massa skola i vissa fall sättas en fullt militärisk organisation af landtstormen och dennes ställande under krigslagarne. Derigenom kan landtstormen tillförsägras rättsligt skydd. Förslaget afser dock ingalunda att försvaga andan af 1813 års landtstormförordning, ty förkastlig vore en lagstiftningsåtgärd, genom hvilken hos nationen viljan att, då sådant vore nödvändigt, offra allt för äran motverkades. Det är derför icke förslagets mening ått uppställa några skrankor deremot att nationen äfven hädanefter i ögonblicket af största nöd och fara — med fullt medvetande om de oundvikliga följderna — griper till deyttersta medlen för fiendens besegrande. Endast det är förslagets afsigt, att landtstormens uppbåd icke skall beteckna detta moment, utav så länge som möjligt åt krigföringen bevaras den största möjliga humanitet. Enligt ett telegram från Berlin till Daily News, står den tyska regeringen i begrepp att af-ända tre örlogsfartyg till de ostindiska farvattnen. Om grefve Arnims häktande föreligga nu närmare underrättelser. Grefven, som befann sig å sitt gods Nassenheide i närneten af Stettin, . firade just sin födelsedag inom sin familj, då sju herrar från Berlin och Stettin infunno sig och läto anmäla sig till företräde. Klockan var då 10 på förmiddagen. De främmande personerna voro en brottmålskommissarie jemte två andra rättsbetjenter, två herrar från utrikesdepartementet, generalfiskalen från Stettin och ransakningsdomaren från Berlin, hr Pescatore. Den sistnämde anhöll att grefve Arnim skulle utlemna sju bref, som han i egenskap af gesandt i Paris hade erhållit från utrikesdepartementet och som voro undertecknade af furst Bismarck. Dessa bref beröra grefvens privatangelägenheter och utgöra grundvalen för en civilprocess, som grefven allaredan öppnat mot furst Bismarck. Arnim förklarade att han icke hade dessa papper hos sig och att äfven om han haft dem till hands han icke skulle hafva utlemnat dem, enär de voro af privat natur. Med anledning häraf företogs husundersökning. Brefven blefvo emellertid icke funna; men i stället påträffade man åtskilliga bref-kopieböcker, konceptet till ett bref från grefven till kejsar Wilhelm samt några bref till grefvinnan Arnims juridiska ombud i Berlin. Sedan undersökningen blifvit verkställd, arresterades grefven och anlände jemte sin fru kl. 6 på aftonen samma dag till Berlin, hvarest han togs i förvar uti statsfängelset. Följande dag utfärdades förbud för hans tjenare att besöka honom. Grefvinnan inlemnade ofördröjligen -en af läkare attesterad ansökan att hennes man till följd af silt svaga helsotillstånd skulle åter försättas på fri fot, men denna anhållan blef, såsom ett telegram redan omnänmt, afslagen. Äfven hos grefvens svärmor, som är bosatt i Berlin, har husvisitation försiggått, men utan resultat, — Oppositionspressen i Tyskland påstår, att de ifrågavarande brefyen innehålla saker, som kunna blifva i högsta grad komprometterande för furst Bismarck. : x 3 En stor religiös kongress skulle som i tisdags öppnas i Brighton. En mängd personer, tillhörande olika bekännelseformer, hade anmält sig till deltagande i kongressens förhandlingar. x Förbundsdomstolen i Sclueiz har haft till afgörande den frågan huruvids en förbindelse mellan en romersk katolik och en gammal-katolik är ett. blandadt äktenskap eller ej. Anledningen till denna frågas väckande var den, att en romersk katolik, hvars hustru är gammal-katolik, begärde skilsmässa, men domstolen förklarade bland annat på den grund att någon meningsskilnad icke bestod mellan de båda makarne eller församlingarne angående det äktensk-pliga bandets sakramentala karaktär, äktenskapet således icke vara blandadt och ej heller lyda under domstolens rättsbefogent het. s 7 ok