qvinnor, som någonsin i en salong smålett
mot någon annan än sin man. Hon har
ej kunnat uthärda enkeståndet längre än fem-
ton månader, trots alla de behag det erbju-
der. Och dertill lärer hennes andra man
vara betydligt yngre än hon! Det är för öf-
rigt ganska förklarligt, ty då den förste var
mycket äldre, så blir medeltalet lagom stort.
Ni vet väl att hon blifvit fru von Freien-
dorf? Hörde ni icke sjelf en tid till skaran
af hennes beundrare?
Wildenhausen hade tagit fram sin lorgnett
och torkade tankspridd glaset.
— Hon var artig nog att skicka mig ett
kort, yttrade han likgiltigt, och jag svarade
naturligtvis med några lyckönskande rader.
Något vidare har jag ej hört om he.ne.
— Hvilket ju är lätt begripligt, då ni lef-
ver alldeles skiljd från era vänner, som hade
ni begrafvit er i Amerikas urrkogar, inföll
den andre. Fru von Freiendorf lefver på
stor fet i hufvudstaden; hennes små midda-
gar — gästernas antal öfverstiger aldrig mu-
sernag ochi understiger aldrig gracernas —
äro våra finaste gourmanders förtjusning.
Hon sjelf tyckes med hvarje dag bli yngre
i stället för äldre, jag känner ingen qvinna
i Tyskland åtminstone, som bibehåller sig
så märkvärdigt väl. Hr von Freiendorf är
ingen framstående intelligens, men-en man
med bildning och smak och med ett gentilt
umgängessätt. Det väckte en viss öfver-