majoriteten af befolkningen är dansk och
minoriteten, hufvådsåkligen tillhörande de
högre klasserna, är tysk. Preussen svarade
på detta yrkande att, i betraktande af de
försök, som förut gjorts att fördanskat de
tyska invånarne i Schleswig, det icke vore
sinnadt att afstå någon del af den tyska be-
folkningen i hertigdömet utan garantier för
att deras nationalitet icke i något afseende
blefve kränkt. Men äfven för den händelse
att Danmark ville lemna sådana garantier
förklarade Preussen sig bestämdt icke skola
gå in på att låta omröstningen omfatta äf-
ven Dybböl och ön Als. Härför anfördes
två skäll Då Danmark under de sista 20
åren hade varit en oförsonlig fiende till
Tyskland, ansåg Preussen sig omöjligt kunna
afstå den enda starka position, som egnade
gig för ett försvar, nemligen Dybböl-Als,
Preussen beklagade att detta bålverk skulle
ligga inom detrent danska området af hertig-
dömet; men i betraktande af den fiendtliga
ställning, som de danska politici så länge in-
tagit gent emot Tyskland, kunde detta senare
land icke uppgifva en befästad position, som
två särskilda gånger blifvit af dess armå in-
tagen, och utan hvilken den öfriga delen af
landet icke skulle kunna bibehållas. Likväl
förklarade kabinettet i Berlin att det möjli-
gen skulle hafva gått in på en annan kom-
bination, om det kunnat hoppas att göra
Danmark till sin vän genom att gå in på
dess fordringar; men då under en hel mans-
ålder eller ännu längre alla politiska partier
i Danmark hade gjort anspråk på hela Schbles-
wig, deri inbegripna de rent tyska distrikten,
hyste Preussen den farhågan, att uppgifvan-
det af den enda fästningen i dessa trakter
endast för :en kort tid skulle tillfredsställa dan-
skarne och icke förebygga att man framdeles
finge höra de gamla anspråken återuppre-
pas. — Dessa voro de politiska grunderna
till förkastandet af danskarnes förslag, under
det att traktatens ordalydelse gaf ett visst
stöd. för Preussens uppfattning. - Traktaten
talar remligen endast om de: nordliga di-
striktent, men den säger icke huru långt
dessa distrikt skola anses sträcka Big och
antyder icke heller att nationaliteten skulle
vara det kännemärke, hvarefter gränsskill-
naden - skulle uppdragas. I- strid mot de
danska anspråken på fulla hälften af hertig-
dömet talar uttrycket nordliga distriktt
snarare till förmån för den tyska. än för den
danska tolkningen af paragrafen. Skulle
hvarje dansk invånare återlemnas, måste
halfva Schlezwig afstås, ehuru derigenom en
stor del tyskar och den mest inflytelserika
delen af befolkningen skulle komma under
danskt välde. Då det under sådana förhål-
landen var omöjligt att bestämma gränserna
för de nordliga distrikten efter nationalitets-
principen och trsaktatens ordalydelse icke
stod i strid med: den mera politiska stånd-
punkt, som Preussen för sin säkerhet inta-
git, förklarades slutligen de danska fordrin-
gerna oantagliga och förhandlingarna fingo
hvila tillsvidare. — De tyska tidningarna,
som framställa saken på detta sätt, uttala
tidt och ofta sin förundran öfver att dan-
skarne alltjemt återkomma till denna sak,
som synes dem så klar. Danmark borde
nu, säger Berlinpressen, hafva kommit till
den öfvertygelsen, att om det anser sin upp-
fattning af saken riktig, så gör Tyskland
det icke mindre, Danmark borde — såre-
sonnerar man — slutligen förstå.att det en-
da medel, hvarigenom det kan vinna hvad
det åsyftar, är att förena sig med Frankrike
i nästa krig och hjelpa denua makt att un-
derkufva Tyskland. Danmark lofvade Na-
poleon sitt understöd år 1870; det vore nu
skäl vatt afvakta ett liknande tillfälle, allt
under förutsättning att man fortfarande vill
stå med draget svärd mot Tyskland: Sådan
är den uppfattning, som gör sig gällande i
den tyska pressen, och det är ur denna syn-
punkt, som man anser sig berättigad attut-
drifva sådana danska undersåtar från Schles-
wig, som taga del i den tyskfiendtliga agi-
tation, som bedrifves i de nordliga distrikten.
