och det befanns tyvärr att hela det stora arfvet under densamma brännit upp. Slutligen förkunnade hr Perkins äfven att han fått i uppdrag att upptaga ett lån för sin frände don Carlos. Fru Perkins födde ett barn. Drottning Isabella och hennes son prins Alfons af Asturien buro barnet vid dopet. Fru Meillan var äfven inbjuden till den högtidliga akten, och drottning Isabella sjelf var nog nedlåtande att gå fram till henne, trycka hennes hand och tacka henne för de väntjenster hon gjort drottningens systerdotter. Fru Meillan var blind af förtjusning. Hon lemnade penningar till ståndsmessig beklädnad åt den nyfödde. Men fru Perkins inskränkte icke sina operationer till fru Meillan allena; vid rättegången hafva upplästs en mängd bref från henne, undertecknade Isabella af Bourbon, hvari hon gör allehanda beställningar, ber om lån o. s. v. Vederbörande narrades af underskriften och trodde sig ha att göra med f. d. drottningen af Spanien. Omsider öppnades fru Meillans ögon; hon kräfde återbetalning af lånen, och då herr och fru Perkins icke hade något att gälda dem med, drog hon prinsessan inför rätta. Prinsessan vidhöll sin oskuld och förklarade att hon aldrig ljugit; men bevisen mot henne äro så starka, att hon för visso blir fälld. Det mest utmärkande i hela saken, är att drottning Isabella nekar att gifva en frank för att frälsa sin systerdotter från en skandal, som så starkt återfaller på henne sjelf och på hela slägten, eller för att godtgöra hotellvärdinnan de förluster denna gjort till en del på drottningens uppmuntran. Times geografiska kunskaper synas, hvad norden beträffar, icke vara särdeles stora. I det stora bladets lördagsnummer läses åtminstone följande telegram: Köpenhamn den 3 sept. Konungen af Sverige har utfärdat en kungörelse, genom hvilken parlamentet inkallas gill den 3 oktober.