och det befanns tyvärr att hela det stora
arfvet under densamma brännit upp. Slut-
ligen förkunnade hr Perkins äfven att han fått
i uppdrag att upptaga ett lån för sin frände
don Carlos.
Fru Perkins födde ett barn. Drottning
Isabella och hennes son prins Alfons af
Asturien buro barnet vid dopet. Fru Meillan
var äfven inbjuden till den högtidliga akten,
och drottning Isabella sjelf var nog nedlå-
tande att gå fram till henne, trycka hennes
hand och tacka henne för de väntjenster
hon gjort drottningens systerdotter. Fru
Meillan var blind af förtjusning. Hon lem-
nade penningar till ståndsmessig beklädnad
åt den nyfödde. Men fru Perkins inskränkte
icke sina operationer till fru Meillan allena;
vid rättegången hafva upplästs en mängd
bref från henne, undertecknade Isabella af
Bourbon, hvari hon gör allehanda beställ-
ningar, ber om lån o. s. v. Vederbörande
narrades af underskriften och trodde sig ha
att göra med f. d. drottningen af Spanien.
Omsider öppnades fru Meillans ögon; hon
kräfde återbetalning af lånen, och då herr
och fru Perkins icke hade något att gälda
dem med, drog hon prinsessan inför rätta.
Prinsessan vidhöll sin oskuld och förklarade
att hon aldrig ljugit; men bevisen mot henne
äro så starka, att hon för visso blir fälld.
Det mest utmärkande i hela saken, är att
drottning Isabella nekar att gifva en frank
för att frälsa sin systerdotter från en skan-
dal, som så starkt återfaller på henne sjelf
och på hela slägten, eller för att godtgöra
hotellvärdinnan de förluster denna gjort till
en del på drottningens uppmuntran.
Times geografiska kunskaper sy-
nas, hvad norden beträffar, icke vara särdeles
stora. I det stora bladets lördagsnummer
läses åtminstone följande telegram:
Köpenhamn den 3 sept.
Konungen af Sverige har utfärdat en kun-
görelse, genom hvilken parlamentet inkallas
gill den 3 oktober.