ängarne omkring :Volöjerg och på de öf-
riga ställen, der hon uder pitt första hem-
lighetsfulla uppträdane varit synlig. Man
påstod sig ha sett henneder ofta under mörka
nätter, intilldess i en snare tid en förstån-
dig prest fördref hennt och fjettrade henne
vid djupet.
Till sjelfva : gården rodde man dock att
hon icke vågade komm, och man ansåg all-
mänt, att hon icke länre hade någon makt
att störa fru Ellens id. Till Voldbjerg
kom snart efteråt enwmnan väninna, dock
icke till mannen, utan il hustrun. Det var
den gamla gumma, so: hade gått ärenden
åt frun och bistått here i nöden, då hon
i tornkammaren födde st barn till verlden.
Hon fick nu sitt brödpå herrgården så
länge hon lefde, och de unga, vänliga frun
var god mot henne, såsm mot alla fattiga
och nödlidande; ty honhade sjelf pröfvat
både nöd och sorg och Nist.
Iver Skram blef en ik herreman och
förde under sina återståede dagar en oklan-
derlig lefnad. Det Skranka humöret för-
nekade sig dock aldrig 28 honom, så att
han ibland kunde vara vi och ostyrig nog.
Men sin fromma hustru r han riktigt på
händerna och sträfvade ligt under hela
lifvet att försona sitt brotmot henne. Det
äkta paret hade flera barrsom sedan blefvo
bosatta på herrgårdarne i akten.