uUlcvut.
Ett telegram meddelade oss i går, efter
hvad vi redan omnämt, at Guizot afled sist-
lidne lördags afton.
Francois Pierre Guillaume Guizot föddes
i Nimes den 4 okt. 1787 af protestantiska
föräldrar. Hans far, berömd advokat, dog
på den politiska schavotten år 1794. Hans
mor, som synes hafva varit ett energiskt
fruntimmer, fattade i följd häraf afsmak för
revolutionen och begaf sig med sina båda
söner till Genf, der hon sorgfälligt lät upp-
fostra dem och ingaf dem afsky för allt hvad
omstörtning hette. Af sina ungdomsintryck
behöll åtminstone den Guizot, om hvilken
vi tala, en nästan fanatisk kärlek till lag
och ordning, som senare gjorde honom till
en afgjord fredsvän. Som en för sin ålder
af 28 år ovanligt stadgad och grundligt bil-
dad man, kom han 1806 till Paris, der han
fick anställning som informator hos schwei-
ziska ministern Suard, i hvars hus han fick
tillfälle att lära känna mille Pauline de Meu-
lan (en bekant fransysk journaliste och 14 år
äldre än han), med hvilken han sedermera
trädde i äktenskap. Genom sina litterära
och lärda arbeten drog han snart uppmärk-
samheten på sig. Han blef professor i Sor-
bonne och erhöll år 1814 efter restauratio-
nen en anställning i undervisningsministeriet.
Att här följa Guizots hela politiska vädjo-
bana skulle blifva alltför långt, vi måste
derför åtnöja oss med att af densamma åter-
gifva hufvudpunkterna. Efter kejsardömets
störtande återvände han med bourbonerna
till Paris och beklädde nu vigtiga embeten
af första rang under restaurationen, som
också drog honom med i sitt-fall-och nöd-
gade honom att återgå till sin professorsstol.
I förbindelse med Royer-Collard stiftade han
den s. k. doktrinära skolan, som tillät alla
med den offentliga ordningen förenliga fri-
heter, dock under förbehåll att få på obe-
stämd tid uppskjuta deras faktiska verkstäl-
lande. - Genom sin: polemik mot Villdleska
ministören,; förlorade Guizot sina statsems
beten. Under den tid han sedan var för-
bjuden att hålla föreläsningar utvecklade
han sin största skriftställareverksamhet. Den
försonliga Martignacska ministören - insatte
emellertid åter . G.: i besittning af sin läro-
stel i Sorbonne och återgaf honom: hans
plats i statsrådet (1828). Detta var tid-
punkten för hans största om ej enda popu-
laritet. Som professor bildade han då, till-
sammans med Cousin och Villemain, det be-
römda triumvirat, som utbredde en så: strå-
lande glans öfver den offentliga undervis-
ningen i Paris, och till hans professur knöt
sig författareskapet af hans: mest lästa histo-
riska arbeten. Samtidigt tillhörde han som
deputerad de 221, som allvarligt lade konun-
gen på hjertat statens farliga läge.
Efter revolutionen 1830 blef G. under-
visningsminister och strax derpå medlem af
Lafitteska kabinettet. I denna ställning ut-
öfvade han under 4 år stort personligt in-
flytande och befordrade väsentligt det of-
fentliga skolväsendet i Frankrike. Vi öfger-
hoppa Guizots öfriga öden och nämna blott
att han den 29 oktober 1840 blef utrikes-
minister. Sedan 1848 har han nästan utan
afbrott fått njuta af det privata lifvets lugn.
Under sin bana som minister har. G. lagt
i dagen kall stolthet, mycken maktkärlek
och stort egensinne, med ett ord alla. egen-.
skaperna hos en herrskande doktrinär. Hans.
personliga rättskaffenshet och moralitet hafva
dock aldrig betviflats. - Som talare har han
både på tribunen ochi katedern användt ett
i högsta grad-bildadt språk. i förening. med
en docerande ton. Om också vreden öfver-
mannade honom, behöll: han dock.i det hela
smak och måtta. Hans uppträdande var en-
kelt men fint, hans tal mer kraftfullt än
glänsande. Som: historieskrifvare liksom
filosof framlägger han resultaten af sina forsk-
ningar och sitt tänkande mer på maktsprå-
kets. väg än på öfvertygelsens.
G:s första maka var, som vi redan om-
nämt, E. OC. P. de Meulan, en författarinna,
känd. i synnerhet som kritiker. Hon dog den
1 augusti 1827, G:s andra hustru var Mar-
guerite Andråe Elisa Dillon, en systerdotter
till hans första fru, f. 1804, död den 11
mars. 1833 och äfvenledes bekant-som för-
fattarinna af uppfostringsskrifter.
OSS NANSEN ÄN ÄN NENSS TTT TA DOTCLSUMATSCKN
Tv oflAda
