AE
af stor betydenhet. Det var alldeles märk-
värdigt, huru mycken artighet, nu visades
honem; och det var endast för pengarnes
skull. Man kan då ej heller undra på: att
han sjelf satte stort värde på sin rikedom
och att det var hans dagliga nöje att syssla
med sina räkenskaper. Jens döttrar skämta-
de ibland öfver hans skuldbok, som de
kallade den lilla smutsiga annotatiomnsbok,
som han alltid bar på sig; men annars var
han äfven i hemmet mera ansedd än förr.
Jens ville icke gerna göra honom emot; ty
han menade att pengarne dock en gång kunde
tillfalla honom eller hans barn; om man fort-
for att hålla god min med den lille, Det
var icke heller anledning att förmoda an-
nat, ty dvärgen hade goda dagar; Kristen
Adelvad hade alltid varit snäll mot honom,
och Axel, som var en vänlig, godbjertad
gosse, var hans gunstling.
Så stodo sakerna, då Jens båda döttrar
blefvo bortgifta,; och vid bestämmandet af
deras hemgift togs Jobans förmögenhet till
en viss grad i beräkning. Man föreslog till
och med, att han genast skulle skjuta till
en summa; men han ville icke afstå från
dispositionsrätten till sina penninger och
sade nej. Ja, han förklarade dessutom, att
pas icke alls fick räkna på dem, och att
man derfor borde bestämma hemgiften till
högre belopp ln Jens egna tillgångar med-
gålvo. Då man 8j ville följa hans råd, såde