Lite här och lite der.
Försommaren 1874.
(Forts, fr. föreg. nr.)
Roms palatser. — Vatikanen. — La santa scala
— Många kyssar. — Folklif i Rom.
Bland Roms palatser är Vatikanen störst.
Elfva tusen rum böra räcka till för en gam-
mal ungkarl; han kan herbergera tiotusen
jungfrur, om han kan; få fatt i så många på
en gång, och ändå ha ett tusen rum för sin
enskilda räkning. Den, söm har makt att
lösa och binda, och lösa och binda igen, bör
sjelf icke Vara bunden inom alltför trånga
gränser, och påfven är det ej heller. Utom
den stora mängden af rum finnes inom palat-
sets murar icke mindre än tjugo öppna platser,
alle terrassformigt och snedt öfver hvarandra
belägna. I första våningen af palatset har
man utgång till trädgårdar och borggårdar,
i andra och tredje likaså, och öfverallt fritt
tillträde. Någon regelbundenhet finnes icke
i detta oerhördt stora palats. Under olika
tider byggda olika hus, sammanbundna
med hvarandra, utgöra det hela. Man får
icke skylla påfven for att bo, alltför spatiöst,
ty de flesta af Vatikanens våningar upptagas
af dess dyrbara samlingar, de rikhaltigaste i
verlden. Jag har haft kroppslig förmåga att
gå igenom dem, att göra det skriftligt är
mig omöjligt. Af Rafaels loggier och stanser
blir man hänryckt, äfven fast män icke är
konstkännare. Åf den förfärligt naturtrogna
gruppen i marmor Laokoon och hans båda
söner omslingrade af ormar blir man för-
skräckt, och i Apollo di Belvedere förtjust.
För att få dessa stormande olika intryck
att lägga sig går man in i Sixtinska kapellet,
samlar der sina spridda tankar, går med
näsan i vädret och slukar Hed ögonen Michel
Angelos hela gudomliga tak. Altartaflan,
hvilken fyller hela kyrkans ena gafvel, är af
samme mästare. Alla kristenhetens salvelse-
och svafvelpredikanter tillhopa kunna icke
så starkt markera himmel och helvete med
ord som konstnären här gjort ensamt och
blött med sin pensöl. Tallan föröståller den
yttersta domen och är af gripande effekt.
Under arbetet hade påfven Paul TII en
ceremonimästare, Biagio von Cesena, hvilken
kommit i ovänskap med målaren. Denne gaf
då Cesenas drag åt en af de fördömda på
sin målning samt fogade dertill åsneöron och
svans. Ceremörimåstäten beklagade Big för
hans helighet, men påfven, som icke ville
stöta sig med en talang som egde verlds-
rykte, lät första gången därvid bero. Andra
gången frågade Paul, hvilken ännu icke sett
figuren, på hvilket ställe å taflan är du då
placerad, i Himmelriket eller i helvetet?
Djupast nere i afgrundöd, Helige fader!
svarade OCeteha. Då kan jag icke hjelpa
dig, min vän; hade du varit i skärselden
skulle jag försökt, sade Paul lakoniskt.
Michel Angelos förbittring mot Cesena lär
ha -kommit deraf, att den senare klandrade
de målade figurerna som för mycket nakna.
Detta gick artistens konstnärlighet för nära
på lifvet, och att ceremönimästaren erhöll en
paradisisk utstyrsel det kan,ihat ännu i dag
se, ehuru han genom. försorg. af den mera
pryde: Klemens XII. fått några främmande
paltor, sämre än om han inga hade. Öronen
och svansen säro dock oförändrade. Efter
att helt hastigt hafva fört läsaren genom Va-
tikanska palatset, förflytta vi oss nu till detLa-
teranska, också ett påfligt residens. Äfven här
äro dyrbara målningar och skulpturverk samt
ett af Pius IX, 1854, ordnadt kristligt mu-
seum, der kyrkoreliker från alla länder och
från den äldsta kristnå tiden, intill närva-
rande, äro samlade och väl ordnade. Den
största uppmärksamheten inom det Lateran-
ska området tilldrager sig likväl det påfliga
bönkapellet, tried la scalä santa (den Heliga.
trappan). Vid foten af denna frappa äro
tvenne marmorgrupper af Jacometti, den ena
Kristus och Judas, eller då lärjungen för-
råder mästaren med en kyss, den andra
Kristus inför Pilatus. Dessa grupper äro
synnerligt tilltalande och lära ha ett högt
konstvärde. Den heliga trappan är af hvit
marmor och innehåller 28 Pp alla, en-
ligt legenden, hemtade från Pilati palats i
Jerusalem och af Kristus beträdda, då han
var inställd till förhör hos den romerske
ståthållaren.
Ingen får med fötterna beröra trappan.
De fromma katolikerna gå på knä uppför
densamma, .och för hvarje sådant besvärligt
steg de taga läsa de en bön. Således 28
trappsteg och 28 böner, hvartill åtgår minst
en half timmes tid. För mindre fromma och
främmande religionsbekännare finnas två
andra trappor, mindre heliga och snabbare
att tillryggalägga. När kapellet för besökande
är öppet, äro Scala santas trappsteg emeller-
tid aldrig tomma, och det är både ömkligt
och löjligt att i vår pplyga tid, och i ett
någorlunda civiliseradt land, se så många
krypdjur i menniskoskepnad.. I detta kapell
visas derjemte, bland andra helgonbilder, ett
Kristushufvud, som skall vara tecknadt och
till en del måladt af evangelisten Lukas
samt sedermera fulländadt och fernissadt af
englarne. Att göra Lukas till en gammal
målare, hvarför inte! Traditionen anger att