Bref från Vaxholm. (Till Dagens Nyheter.) Slut med sommaren och dess herrliga sol och slut med lustfärderna till det glada Vaxholm. Hösten är kommen, hör stormarnas gny! Stormarna kyssa knutarna och regnet piskarrutorna och inne sitta de få ännu qvarvarande sommargästerna och språka om sommarens nöjen och äfventyr; de påminna hvarandra bland annat om societetens tillställningar: såsom den trefliga utfärden till Tana och Margretelund söndagen den 23 angusti, den lyckade maskraden måndagen den 29 augusti, der lysande kostymer och tilltalande karaktersmasker icke saknades och der glädjen stod: högt i tak till kl.1 på morgonen, eller det lika lyckade futeriepelet. torsdagen den 3 dennes, till förmån för stadens fattige, för hvilket ändamål sällskapets medlemmar skänkt många och värderika gåfvor, hvilka bortlottades. Den af oss förut omnämda goda messingssextetten förhöjde med sina toner alla dessa nöjen. Förliden söndagsafton hade sällskapet, såsom erkänsla för direktionens omsorgsfulla och lyckade anordningar under sommaren, inbjudit henne på hotellet, der aftonmåltid intogs och tacksägelseskålar föreslogos i qvicka och inspirerade tal, illustrerade med lyckade verser; i hvilka sommarens förlustelser omtalades. Musikläktaren var prydd med en för tillfället målad, med flaggor draperad och särdeles lyckad dekoration, föreställande Stockholm (en mansfigur), uppkommande från badet, drypande af vattea och omgjordad med ett lakan, på hvilket stod skrifvet: SLetvo Vaxholm! Åtskilliga fiskredskap, Vaxholms fästning, en gammal fiskarstuga, flera af stadens märkvärdigheter, fantastiska il die m. m. voro äfven sg nt på taflan. — Till direktionens ära afbrändes i närheten af hotellet ett ståtligt fyrverkeri. Före och efter ser dansade man efter musik af fiol och ano. R Sällskapets samlif har under sommaren varit som en lycklig familjs; ej underligt då om dess ledamöter längta att återse hvarandra nästa sommar. Till dess — farväl!