Hvarjehanda nyheter.
En kuriös fiskfångst. (Meddeladt
Venersborgs Tidning.) Under en resa inåt
Norge kom jag att få höra en berättelse an-
gående en mycket ovanlig fiskfångst, hvilken
Jag här i min ordning vill berätta. Jag skulle
ansett den för en vanlig skepparehistoria;
om ej ett stort antal personer i trakten der-
omkring beviltnat dess sanningsenlighet; nu
vet jag derför icke hvadjag skall tro, men
anför i alla fall fiskfångsten såsom den blif-
vit mig berättad. :
. Det var på en gästgifvaregård Houglund
i Norge som jag hörde tilldragelsen omtalas:
Gästgifvaren derstädes håde nemligen några
märdar, hvilka han på våren satte ut vid
stranden .af. en närbelägen sjö; Men som
han icke fick någon fisk i dessa, troligen
derför att det var för tidigt, drog han upp
dem och lade dem på sjöstranden. Då han
en tid efteråt pick till det ställe, hvarest
märdarne lågo för att ånyo, sätta ut dem,
fann han till sin stora förvåning, att en af
dem var borta. Till en början trodde han,
att någon hade tagit-den,; men när han efter
en stund såg -åt sjön, fick han der se den
tågända, som. var fästad i märden, sticka upp
vr vattnet nära intill land. Han drog na-
turligtvis upp sin märde för att se; om;han
möjligtvis nu skulle kunnat få någonting
deri; och tänk hans häpnad, då han deri,
sedan han med möda dragit märden ur vatt-
net, fann — en katt, en räf, en utter och
två stora gäddor, förutom något småfisk.
Om någon -sannolikhet.skulle finnas häri,
måste man väl antaga, att katten först sprun-
git in i märden för att undfly räfven, och
att, då de båda inkommit, märden rullat ned
i vattnet; Derefter kom troligtvis småfisken
så .gäddorna för att göra sig ett godt mål
af småfisken, och. uttern sist: för att taga
alltsammans. Sedan kom fiskaren och top
så mycket han fann, så att man till sist på
alltsammans kan tillämpa det bekanta ord
språket: hvar och en är herre öfver sin
stackare. dalen I
Den som läser detta bör, innan han vill
bedöma berättelsen, af fiskare lära sig förstå,
hurudan en märde ser ut. Sedan hån gjort
detta, skall han; hoppas vi, åtminstone finna
något skäl; hvarför denna historia kan göra
anspråk på att vara sann.
Prestbevis. Som bevis ;på noggranhe-
ten hos den gamle latinaren Håkan Sjögren
i Wexiö meddelas följande af honom utfär-
dade prestbevis; som afskrefst) hos i Skara
gedermera boende med; år Freese.
Herr Freese Medicine Doctor, och Provin.
Medicus, för detta, i Kronobergs Län.
Född år 1783 uti Hof-Förs. i Stockholm,
har flyttat nu till oangifven ort,
Läser uti bok såsom studerad man,
E!)D. Luthers katekes, som är förmods
SfBönerna derefter, ligt, men. . mig
- WHustaflan, hafver Hr Docto-
Sf(Athan. Symbolum, ; renickelåtit höra
ÅD. Swebelii Förklaring, sin kunskap eller
E sitt förstånd i
Förstår dessa: stycken.
Har bevistat den allm. Gudstj. understundom,
— bevistat Kat.-Förhör, icke mig veterl.,
Begått H. Nattvard — ingen gång här,
Är till lefvernet — opåtald nos mig,
— till äktenskap hinderlös, såvida jag har
mig bekant,
Haft naturliga köppor
Har icke blifvit vaccinerad. Attesterar
i Wexiö den 19:de September 1810.
HAKAN SJÖGREN
5. 5. Th. D. och Domprost
Iiedamot af.K. N. 0.
Amerikanskt. En i Cincinnati utkom-
mande tidning, som utmärkte sig för en hög
grad af dumt skryt, så snart det gällde att
framhålla staten Ohios företfäden, Parodierå-
des på följande sätt-af en tidning i en an:
nan stat: Vår stat är en ärorik och högst
märklig stat! Våra floder äro längre och
djupare och gyttjigare och öfversvämma of-
tare och anställa större förödelser än floder-
na i någon annan stat. Vårasjöar äro större
och djupare och klarare och våtare än sjö
arne i någon annän stat. Våra lokomotiv
äro större-och gå med större hastighet och
hoppa oftare ur spåret och döda flera men:
niskor än lokomotiven i någon annan stat.
Våra ångbåtar taga in större last, äro längre
och bredare, sprängas oftare i luften och
kasta upp sina passagerare högre än ångbå-
tarne i något annat land, och våra ångbåts-
kaptener svära värre än några andra käpte-
ner i hela verlden. Våra karlar äro större
och längre och gröfre och kunna värre dric-
ka större qvantiteter dålig whisky och tugga
större qvantiteter dålig tobak än ikarlarne i
något annat land på hela jorden. Våra frun-
timmer äro rikare, vackrare, kläda sig bättre,
göra af med mera penningar, krossa flera
hjertany begagna större chignonger och kor-
äv se NN DEN mat