Hvarjehanda nyheter. En kuriös fiskfångst. (Meddeladt Venersborgs Tidning.) Under en resa inåt Norge kom jag att få höra en berättelse angående en mycket ovanlig fiskfångst, hvilken Jag här i min ordning vill berätta. Jag skulle ansett den för en vanlig skepparehistoria; om ej ett stort antal personer i trakten deromkring beviltnat dess sanningsenlighet; nu vet jag derför icke hvadjag skall tro, men anför i alla fall fiskfångsten såsom den blifvit mig berättad. : . Det var på en gästgifvaregård Houglund i Norge som jag hörde tilldragelsen omtalas: Gästgifvaren derstädes håde nemligen några märdar, hvilka han på våren satte ut vid stranden .af. en närbelägen sjö; Men som han icke fick någon fisk i dessa, troligen derför att det var för tidigt, drog han upp dem och lade dem på sjöstranden. Då han en tid efteråt pick till det ställe, hvarest märdarne lågo för att ånyo, sätta ut dem, fann han till sin stora förvåning, att en af dem var borta. Till en början trodde han, att någon hade tagit-den,; men när han efter en stund såg -åt sjön, fick han der se den tågända, som. var fästad i märden, sticka upp vr vattnet nära intill land. Han drog naturligtvis upp sin märde för att se; om;han möjligtvis nu skulle kunnat få någonting deri; och tänk hans häpnad, då han deri, sedan han med möda dragit märden ur vattnet, fann — en katt, en räf, en utter och två stora gäddor, förutom något småfisk. Om någon -sannolikhet.skulle finnas häri, måste man väl antaga, att katten först sprungit in i märden för att undfly räfven, och att, då de båda inkommit, märden rullat ned i vattnet; Derefter kom troligtvis småfisken så .gäddorna för att göra sig ett godt mål af småfisken, och. uttern sist: för att taga alltsammans. Sedan kom fiskaren och top så mycket han fann, så att man till sist på alltsammans kan tillämpa det bekanta ord språket: hvar och en är herre öfver sin stackare. dalen I Den som läser detta bör, innan han vill bedöma berättelsen, af fiskare lära sig förstå, hurudan en märde ser ut. Sedan hån gjort detta, skall han; hoppas vi, åtminstone finna något skäl; hvarför denna historia kan göra anspråk på att vara sann. Prestbevis. Som bevis ;på noggranheten hos den gamle latinaren Håkan Sjögren i Wexiö meddelas följande af honom utfärdade prestbevis; som afskrefst) hos i Skara gedermera boende med; år Freese. Herr Freese Medicine Doctor, och Provin. Medicus, för detta, i Kronobergs Län. Född år 1783 uti Hof-Förs. i Stockholm, har flyttat nu till oangifven ort, Läser uti bok såsom studerad man, E!)D. Luthers katekes, som är förmods SfBönerna derefter, ligt, men. . mig WHustaflan, hafver Hr DoctoSf(Athan. Symbolum, ; renickelåtit höra ÅD. Swebelii Förklaring, sin kunskap eller E sitt förstånd i Förstår dessa: stycken. Har bevistat den allm. Gudstj. understundom, — bevistat Kat.-Förhör, icke mig veterl., Begått H. Nattvard — ingen gång här, Är till lefvernet — opåtald nos mig, — till äktenskap hinderlös, såvida jag har mig bekant, Haft naturliga köppor Har icke blifvit vaccinerad. Attesterar i Wexiö den 19:de September 1810. HAKAN SJÖGREN 5. 5. Th. D. och Domprost Iiedamot af.K. N. 0. Amerikanskt. En i Cincinnati utkommande tidning, som utmärkte sig för en hög grad af dumt skryt, så snart det gällde att framhålla staten Ohios företfäden, Parodierådes på följande sätt-af en tidning i en an: nan stat: Vår stat är en ärorik och högst märklig stat! Våra floder äro längre och djupare och gyttjigare och öfversvämma oftare och anställa större förödelser än floderna i någon annan stat. Vårasjöar äro större och djupare och klarare och våtare än sjö arne i någon annän stat. Våra lokomotiv äro större-och gå med större hastighet och hoppa oftare ur spåret och döda flera men: niskor än lokomotiven i någon annan stat. Våra ångbåtar taga in större last, äro längre och bredare, sprängas oftare i luften och kasta upp sina passagerare högre än ångbåtarne i något annat land, och våra ångbåtskaptener svära värre än några andra käptener i hela verlden. Våra karlar äro större och längre och gröfre och kunna värre dricka större qvantiteter dålig whisky och tugga större qvantiteter dålig tobak än ikarlarne i något annat land på hela jorden. Våra fruntimmer äro rikare, vackrare, kläda sig bättre, göra af med mera penningar, krossa flera hjertany begagna större chignonger och koräv se NN DEN mat