ningar;
Bref från Morlaix i Bretagne omtala en
mängd republikanska demonstrationer, som
förekomriit under marskalk Mac Mahons
vistelse i denna stad. Den talrikt försam-
lade massan ropade i presidentens närvaro
flere gånger lefve republiken!4 En ung
prest gick fram mot marskalken genast vid
hans ankomst och sade högljudt: Hr mar-
skalk, jag uppmanar er i det bretagniska
presterskapets namn att försvara Rom och
Pius den nionde, liksom ni försvarar Frank-
rike. Prestens ord öfverröstades genast
med rop af: länge lefve republiken!
Från andra håll ropades: länge lefve mar-
skalken! och länge lefve Frankrike!
Följden blef att ett ganska allvarsamt tu-
mult uppstod.
I ett bref från Paris skrifves följande:
Thiers uppehåller sig i sommar vid badan-
stalten. Cauterets, och skall befinna: sig ut-
märkt väl af kuren. - Han beklagar sig: on:
dast öfver, att brunnsdrickningen börjar så
sent om morgonen — kl. half sex. - Han
deltager. icke mycket i sällskapslifvet, men
företager långa promenader, åkande oeh till
fots, och det påstås på stället, att han af-
talat med en förare om att gå med honom
på stengetsjagt. Hertigen af Nemours och
några medlemmar af huset Orleans befinna
sig. på samma, ställe och bo till och med i
samma hotel; de flesta. af familjens öfriga !
medlemmar befinna sig uti Chantilly, hvar-
est, enligt hvad ryktet förmäler, till hösten
skall bildas ett litet hof.
Femte numret af Cassagnacs I historie de
WNapoleon har blifvit taget i beslag.
Kejsaren af Österrike har nyligen under
det strängaste inkognito passerat Paris på
genomresa till ön Wight.
Frankrikes republikanska press har i dessa
dagar lidit en stor förlust genom den fram-
stående journalisten Frådåric Morins den
23 Uennes inträffade död. Hr M., eom en-
dast var 31 år gammal, afled plötsligt.efter
en kort sjukdom. Han hade under de sista
åren varit en bland de verksammaste med-
arbetarne i den republikanska tidningen
Rappel. i;
Inrikesministern i Frankrike, general Cha-
baud. Tatour;:hartill prefekterna i de södra
departementen utsändt ett cirkulär, bestäm-
mande de mått och steg, som skola vidta-
gas för att hindra försäljning af. vapen till
carlisterna.
kd x
x
I Minchen har konung Ludvigs hastiga
resa till Paris väckt mycket uppseende. Så
heter det i ett bref af den 21 :d:s:
Sedan konungen i går afton anländt till sin
hufvudstad ifrån lustslottet Berg, der han vistats
någon tid, for han omedelbart till allmänhetens
stora öfverraskning till: jernvägsstationen Po-
sing, hvarest hans salongvagn sammankopplades
med det till Augsburg gående tåget. Icke ens
någon af Ministrarne visste af resan.
Tidningarna för dag gissa på alla möjliga
skäl, som kunna ha föranledt konungen till denna
ärd. Med :bestämdhet vet man endast att den
kungliga vagnen kommer att följa med till Avri-
court, men hvarifrån konungen sedan tänker att
ställa sin kosa har man sig ej bekant. Somliga
oåstå att konungen ämnar besöka slagfältet vid
Metz; men i så fall: skulle han icke.ha valt vä-
ren till Avricourt.. Andra tro. sig veta att han
har för afsigt att besöka den österrikiska kej-
sarinnan på ön Wight och ännu andra säga att
conungen vill begagna sig af nationalförsamlin-
sens ferier samt Mac Mahons: och ministrarnes
rånvaro för att bese slottet i Versailles, för
vilket konungen skall hysa stort intresse.
Från Kassel telegraferades den 24 dennes
ill: Köln. - Zeit., att polisen i nämda stad
räktat åtskilliga social-demokrater, hyilka
samlats i envenskild lokal föratt hålla po-
itiska öfverläggningar.
Biskop Kötteler i Mainz har utfärdat ett
illkännagifvande, uti hvilket han förklarar,
vt den katolska kyrkan i Tyskland icke kan
rara med om firandet. af Sedandagen. . Bi-
kopen anser att festen endagt blifvit arran-
serad af ett politiskt parti och icke eger
ågon nationel karakter.
Arbetet med uppförandet af de fem be-
lutade fästena i Kölns enceinte har nu blif-
rit påbörjadt. Man har beräknat att hela
inläggningen skall vara färdig inom trö är
värefter.
x x
x
Englands utrikesminister har utgifvit en
lå bok om 700 sidor, i hvilken ömständ-
igt redogöres för de engelska och ameri-
kanska ersättningsanspråk, som på grund af
Washingtonfördraget gjorts. Af redogörel-
en. framgår att :478 engelska och 19 ameri
anska ersättningsanspråk väckts, af de en-
elska biföllos 181, hvaremot samtliga de
merikanska tillbakavisades. :
De statistiska tabeller, som blifvit offent-
RA ge Sd RR ER