tal ull honom, hvilka dock icke synas hatva im verkat synnerligen på honom. Till en del här rör utan tvifvel Berlintidningarnes missnöje med konung Albert deraf, att det sachsiska ko. nungahuset ärkatolskt och till följd dera den sachsiska regeringen visat sig mycke likgiltig i genomförandet af de nya kyrko: politiska lagarne. — I början af denna må nad inträffade det, att en sachsisk musikkår, som gaf konserter i Berlin, bragte furst Bismarck en hyllning, hvarvid fursten visade kårens direktör Girod den uppmärksarmheten att samspråka en stund med honom om politiska förhållanden, Tysklands enhet 0.8 v. Girod lärer under detta samtal hafva uttryckt sin beundran för Bismarcks politik och dessutom, ehuru han var isachsisk krigstjenst, med sitt musikkapell förherrligat minnesfesten öfver preussarnes seger vid Sadowa, hvarest sachsarne, som bekant, stodo på Österrikes sida. Efter sin hemkomst fick Girod sitt afsked från regementet. Denna sak har både i Sachsen och Preussen väckt icke ringa uppseende. Nat. Zeit. säger, att händelser af dylik beskaffenhet ådagalägga, att konung Albert beklagligtvis icke rätt fattat sin ställning till det tyska riket, och uppmanar den kejserliga regeringen att hålla tummen på ögat på de sachsiska sjelfständighetssträfvarne. Nordd. allg. Zeit. berättar, att en annan sachsisk musikdirektör har erhållit eller begärt sitt afsked, emedan han emottagit en inbjudning från kejsar Wilhelm att komma till slottet Babelsberg för att gifva konserter. i kok I Schweiz eger qvinnan, som bekant, i allmänhet icke rätt att vara sin egen förmyndare. Dock har man på senare tider i enstaka kantoner, såsom t. ex. Luzern, inom bestämda gränser medgifvit qvinnan en viss grad af myndighet. Kantonen Schwytz, som eljest är en af de i lagstiftningsväg mest konservativa käntoner, har emellertid: nu icke allenast upphäft förut gällande inskränkningar i qvinnans myndighetsrätt utan till och med gifvit åt qvinnan lika valrätt och valbarhet med mannen i alla kommunala frågor, Valrätt -har qvinnan hittills endast haft i Zurich, sedan 1853, ehuru endast vid kommunala, men icke politiska val, I nästa månad komma medlemmarne af Tinstitut du droit international att sammanträda i Geneve. Denna vetenskapliga institution består af åtskilliga jurister och statsmän från alla länder och åsyftar att ut. bilda folkrätten, Bland föreningens till ett antal af fyrtio uppgående medlemmar räknas äfven en svensk, justitierådet Olivecrona. Institutet inrättades i sept. förlidet år. — En liknande förening bi!dades i oktober samma år uti Bryssel under namn af den internationella konferensen för den : allmänna folkrättens förbättrande och fastställande såsom lagt. Äfven detta samfund, hvilket är af mera populär beskaffenhet och för hvilket den belgiske juristen Vischers står i spetsen, skall inom kort hålla sin ordinarie årssammankomst i Genödve. og Holland är på väg att få sig en ny minister af konservativ färg. Det är förre ministern van Heemskerk; hvilken på 1850talet tillhörde de liberale . men sedan närmade sig motpartiet. och 1866 inträdde i den konservativa ministeren Meyer, som uppställt den nu föreliggande minister-listan. Ingen af de uppgifna minister-kandidaterna har 0ss: veterligen: förut spelat någon politisk rol. Först vid konungens återkomst från Montreux i slutet af dennavecka skall det nya kabinettet blifva formelt tillsatt. x Det senast anlända numret af Indep. Belge meddelar nu ett längre referat öfver förhandlingarne under Brysselkongressens sammans träden till och med den 21 d:s. Det framgår af denna redogörelse att det varit förenadt med störa svårigheter att sammanjemka de vidt skilda meningarne. Ryssland betecknar för kongressen såsom ett önskningsmål en försoning mellan krigets. kraf och humanitetens intressen. Emedan detta problem icke under närvarande förhållanden kunde . erhålla en bestämd lösning, måste man nöja sig med en approximativ sådan. I några af de nu väckta spörjsmålen äro makternas intressen Bå motsatta, att till och med en diskussion blifvit omöjlig. England till exempel har ej velat tillåta en diskussion angående den intertationella sjörätten. I afseende på andra punkter kunna spörjsmålen visserligen uppställas, men erhålla ej lätt någon lösning. Så t. ex. har Ryssland, iafseende på den del befolkningen har att taga 4 försvaret af sitt inkräktade område. måst