tal ull honom, hvilka dock icke synas hatva im
verkat synnerligen på honom. Till en del här
rör utan tvifvel Berlintidningarnes missnöje
med konung Albert deraf, att det sachsiska ko.
nungahuset är- katolskt och till följd dera
den sachsiska regeringen visat sig mycke
likgiltig i genomförandet af de nya kyrko:
politiska lagarne. — I början af denna må
nad inträffade det, att en sachsisk musik-
kår, som gaf konserter i Berlin, bragte furst
Bismarck en hyllning, hvarvid fursten visa-
de kårens direktör Girod den uppmärksarm-
heten att samspråka en stund med honom
om politiska förhållanden, Tysklands enhet
0.8 v. Girod lärer under detta samtal
hafva uttryckt sin beundran för Bismarcks
politik och dessutom, ehuru han var isach-
sisk krigstjenst, med sitt musikkapell för-
herrligat minnesfesten öfver preussarnes se-
ger vid Sadowa, hvarest sachsarne, som be-
kant, stodo på Österrikes sida. Efter sin
hemkomst fick Girod sitt afsked från rege-
mentet. Denna sak har både i Sachsen
och Preussen väckt icke ringa uppseende.
Nat. Zeit. säger, att händelser af dylik be-
skaffenhet ådagalägga, att konung Albert
beklagligtvis icke rätt fattat sin ställning
till det tyska riket, och uppmanar den kej-
serliga regeringen att hålla tummen på ögat
på de sachsiska sjelfständighetssträfvarne.
Nordd. allg. Zeit. berättar, att en annan
sachsisk musikdirektör har erhållit eller be-
gärt sitt afsked, emedan han emottagit en
inbjudning från kejsar Wilhelm att komma
till slottet Babelsberg för att gifva konser-
ter. i
kok
I Schweiz eger qvinnan, som bekant, i
allmänhet icke rätt att vara sin egen för-
myndare. Dock har man på senare tider
i enstaka kantoner, såsom t. ex. Luzern,
inom bestämda gränser medgifvit qvinnan
en viss grad af myndighet. Kantonen
Schwytz, som eljest är en af de i lagstift-
ningsväg mest konservativa käntoner, har
emellertid: nu icke allenast upphäft förut
gällande inskränkningar i qvinnans myndig-
hetsrätt utan till och med gifvit åt qvinnan
lika valrätt och valbarhet med mannen i
alla kommunala frågor, Valrätt -har qvin-
nan hittills endast haft i Zurich, sedan 1853,
ehuru endast vid kommunala, men icke po-
litiska val,
I nästa månad komma medlemmarne af
Tinstitut du droit international att samman-
träda i Geneve. Denna vetenskapliga insti-
tution består af åtskilliga jurister och stats-
män från alla länder och åsyftar att ut.
bilda folkrätten, Bland föreningens till ett an-
tal af fyrtio uppgående medlemmar räknas äf-
ven en svensk, justitierådet Olivecrona. Institu-
tet inrättades i sept. förlidet år. — En liknan-
de förening bi!dades i oktober samma år
uti Bryssel under namn af den internatio-
nella konferensen för den : allmänna folkrät-
tens förbättrande och fastställande såsom
lagt. Äfven detta samfund, hvilket är af
mera populär beskaffenhet och för hvilket
den belgiske juristen Vischers står i spet-
sen, skall inom kort hålla sin ordinarie års-
sammankomst i Genödve.
og
Holland är på väg att få sig en ny mi-
nister af konservativ färg. Det är förre mi-
nistern van Heemskerk; hvilken på 1850-
talet tillhörde de liberale . men sedan när-
made sig motpartiet. och 1866 inträdde i
den konservativa ministeren Meyer, som
uppställt den nu föreliggande minister-listan.
Ingen af de uppgifna minister-kandidaterna
har 0ss: veterligen: förut spelat någon po-
litisk rol. Först vid konungens återkomst
från Montreux i slutet af dennavecka skall
det nya kabinettet blifva formelt tillsatt.
x
Det senast anlända numret af Indep. Belge
meddelar nu ett längre referat öfver förhand-
lingarne under Brysselkongressens sammans
träden till och med den 21 d:s. Det fram-
går af denna redogörelse att det varit för-
enadt med störa svårigheter att sammanjemka
de vidt skilda meningarne. Ryssland be-
tecknar för kongressen såsom ett önsknings-
mål en försoning mellan krigets. kraf och
humanitetens intressen. Emedan detta pro-
blem icke under närvarande förhållanden
kunde . erhålla en bestämd lösning, måste
man nöja sig med en approximativ sådan.
I några af de nu väckta spörjsmålen äro
makternas intressen Bå motsatta, att till och
med en diskussion blifvit omöjlig. England
till exempel har ej velat tillåta en diskus-
sion angående den intertationella sjörätten.
I afseende på andra punkter kunna spörjs-
målen visserligen uppställas, men erhålla ej lätt
någon lösning. Så t. ex. har Ryssland, iaf-
seende på den del befolkningen har att taga
4 försvaret af sitt inkräktade område. måst
