till England. Det skulle vara intressant att
se emigrationsmyndigheterna göra försök icke
allenast att beräkna antalet af utvandrare,
utan äfven antalet af dem; som komma till-
baka. För närvarande? äro de statistiska
uppgifterna härem särdeles ofullständiga.
Muru Amerika kommer till
välstånd. År 1856 försökte utvandrings-
kommissionen i Newyork att få underrät-
telser om huru mycket penningar hvarje
utvandrare, som kom till denna stad med-
förde. Efter anställd beräkning fann man
det belöpa sig till 68 dollar öfverhufvud
taget. Detta var emellertid långt ifrån den
verkliga summan, ty utvandrarne hade inbil-
lat sig att undersökningen skedde för att be-
skatta deras förmögenhet, och de uppgåfvo
derför mången gång en löjligt liten summa:
Men med blott 68 dollar i medeltal har ut-
vandringen 1856, som räknade 142,342 ny-
ankomne, gifvit 9,676,256 dollar i reda pen-
ningår. Till pen arne, som godt kunna La.
räknas till 10 dollar för hvar och en, böra
äfven läggas kläder, värdesaker, juveler, verk-
tyg 0. s..v., hyilket i råedeltel kan. beräknas
till 50 dollar för hvar vch en, så att 150
dollar blifver den personliga egendom, som
hvärje emigrant medför till Newyork. Ar
1869, hvilket är det sista, för hvilket man
har anställt dessa beräkningar, har derför
förökat nationalförmögenheten med 38;848,350
dollar, blott genom utvandringen till. Nöw-
york. Detta är emellertid blott en ringa del
af den fördel, som. tillföres det länd, till
hvilket utvandrarne komma. Det kostar en
betydlig summa att uppföda och uppfostra
en fullvuxen, stark arbetare, och en invan-
drare är Värd jemt så mycket för ett land,
som det kostar att uppfostra en infödd till
samma slags arbete, hvaråt invandraren egnar
sig. Det är klart att denna summa betalas
af det land, från hvilket han kommer, då det
är der han blifvit uppfostrad. För att räkna
ut hur stor denna ytterligare fördel är, som
landet har af utvandringen, vilja vi blott taga
1 betraktande den simple arbetaren och lemna
ur sigte alla handtverkare och mekanici, hvil-
kas uppfostran varit långt dyrare. Man har
beräknat att hvarje amerikansk landtmans son
har kostat 1,500 dollar innan han blir 15 år
gammal och hvarje dotter 730, pls Lmedel-
tal 1,125. . När härtill läggas de 150 dollar,
som modifieras vid invandringen, få vi lågträk-
nadt 1,275 dollar som totalbelopp. Antalet
af dem, som landade i Newyork från den 5
maj 1847 till den 1 januari 1870, är 4,297,980
personer, som gifver en tillväxti förmögenhet
af fem milliarder; men ju noggrannare saken
undersökes, desto mer skall man finna att denna
oerhörda summa vida understiger den verk-
liga. För närvarande växer Förenta staternas
förmögenhet endast -på detta: sätt med 400
millioner om året, eller mer än en million
om dagen. Om ingen utvandring hade egt
rum till Förenta Staterna efter deras oafhän-
gighet, skulle befolkningen endast varit ringå
mot hvad den nu är. 1790 funnos utom
slafvarne 3,231,930 invånare. År 1850 be-
stod. den hvita och färgade fria betolkningen
af 19,987,573 personer. Tillväxten genom
födda var 1, procent. Om man använder
detta procentantal för de sista 60—70 åren,
finna vi att-befolkningen från 1790 utan in-
vandring skulle hafva vuxit till 9,034,245
menniskor år -1865, medan det verkliga an-
talet då var 30 millioner utom Hiafvårna.
Med andra ord, Förenta staternas befolkning
skulle utan invandringen först år 1865 hafva
nått den storlek, som den i verkligheten hade
1825, och naturligtvis skulle. välståndet och
hela nationalverksamheten hafva varit. jem-
förelsevis lika mycket mindre, i
Officiell -hemlighetsfullhet.
Leipziger Illustrirte Zeitung hade yändt sig
till medlemmarne i Brysselkongressen me
begäran om deras fotografiporträtt, för att
kunna offentliggöra en kollektivbild af kon-
gressen, Redaktionen för :nänida tidning
erhöll -detusvar, att herrarne måste först fråga
sin president; huruvida det var tillåtet att
skicka porträtten. De tyckas således leka
kurra gömma ej blott med sina beslut, utan
äfven med sina personer.
Bland resande, som förnärvarande
gästa Kristiania, nämnes -äfven -militär-atta-
chen; vid franska beskickningen ? Stockholm
Le Mulier.
Fitel- och rangafsägelse. Til
vederbörande ministrar i Danmark ha under
juli månad inkommit förklaringar. från en
mängd rangpersoner: att de. afsäga sig sina
titlar och sin rang söm -kammarråd; kansli
råd, majorer och professorer: m. m.
MEAN
hu VR FARRELL ST