foder, dryckesvaror, bränsle och kläder,
transporter och krigskontributioner angår.
General Arnaudetu frågar om under titeln
bränsle äfven skola-inbegripas pianon och
andra dyrbara husgerådssaker.
Hr Blanc, en af de italienska delegerade,
anmärker att rättigheten till personligt för-
svar är nära förbunden mod, den enskilda
eganderätten. Om Italien skulle öfversväm-
mas af fiendtliga skaror, skulle dess bönder,
beväpnade med skära och lie, kämpa mot
inkräktaren, hvarhelst han visade sig.
General von Schönteld (österrikare) sade
,att det hade han aldrig kunnat tro. I alla
häadelser voro ej de nämda vapnen förbjud-
na. vapen.
Hr Blanc vill veta om de medborgare, som
ej äro soldater, men dock taga till vapen,
skola, i händelse af fångenskap, betraktas
som krigsfångar.
General von Voigts-Rhete: Visserligen; men
på det vilkor att de bära någon tydlig uni-
orm och äro försedda med papper, hvilka
bevisa att de äro gamla soldater, som äro
vaccinerade och som på egen bekostnad
kunna underhålla sig i fängelset.
General Servet Yy Fumagalli, en af de
spanske delegerade, tillkännager att, lifvad
af de mensklighetskänslor, som alltid varit
så utmärkande för spaniorerna och isynner-
her de spanska soldaterna, han har för af-
sigt att föreslå det benen på kavalleriets
hästar före en attack må omsorgsfullt skyd-
General Servet upplyser att han, utom
sitt förslag att kavallerihästarnes ben måtte
skyddas under krigstid, önskar få följande
tvenne artiklar lagda till Rysslands program :
1:0) Kriget är en kamp mellan tvenne be-
väpnade nationer, under hvilken man bör
göra individen så liten skada som möiligt.
När derför artilleri står mot artilleri, bör
man undvika att träffa hästar och menniskor.
Det är tillräckligt att demontera artilleri-
pjeserna.
2:0) I en sammandrabbning man mot man
äro sabelhugg och värjstötar, riktade.mot
ansigtet, ej mer tillåtna. Det moderna kri-
gets mål är att göra fienden oskadlig, ej att
vanställa honom. Rn
Som sammankomsten nu varat mer änen
timme, börja ledamöterna känna sig något
utröttade, och baron: de Jomini föreslår tre
dagars ajournering. Till svar på frågan hu-
ruvida kongressmedlemmarne hafva, någon
anmärkning eller proposition att framställa
svarar sir Alexander Horsford att han fått
befallning att göra en framställning angåen-
de krigskorrespondenternas ställning, vid
hvilkas säkerhet exigelska styrelsen och fram-
för allt de högre engelska officerarne fästa
den största vigt. Om så olyckligt skulle va-
ra att en af dessa herrar blefve fången, ut-
talades af talaren den önskan, att man skulle
tillförsäkra honom den rättigheten, att på
det ställe, der han qvarhölls, vara medarhe-
tare i den eller de tidningar, som der ut-
gifvas, mot den billiga taxan af en penny
7 3, öre) raden. Baron Jomini ansåg att
enna fråga kunde hänföras under rubriken
krigkontribution-. er neg
General .Arnaudeau ber att få tillkänna-
ifva att han, när frågan öm krigsfångarhes
ehåudling. kommer före, tänker föreslå att
de krigsfångar, som föras till Tyskland; ej
måtte uteslutande blifva. födde med surkål.
Likaledes borde enligt hans. förmenande.
nässelkål endast begagnas som repressalier.
General von Voigt Rhets ger till gengäld
några kritiska slängar åt det franska ölet.
Könferensen ajourneras enligt baron Jomi-
nis förslag.
Såsom .man lätt finner har korresponden-
ten sökt att framställa en karrikatyrbild af
kongressens öfverläggningar — ett försök,
hvaruti han lyckats onekligen -ganskasbra.
Den vigtiga sak, som vid detta möte är å
bane, lärer dock förmodligen icke mycket
skadas hvärken af detta eller de franska och
engelska ,tidningarnas hån. Det. är ju icke
första gången, som en vacker och ädel tanke
till en början hånats från det inbilska gri-
nets sida. -