(Insändt.) Ett betydligt antal lärde och utmärkte män samt damer från många delar af verlden befinna sig i dessa dagar i Stockholm. Många af dem hafva, såsom offentliga bladen litet emellan beräctat, i sina hemland hört och intagits af några få af våra folkmelodier, törhända hvarken väl valda eller natursannt återgifna. Men ingen har tänkt på att här och u är rätta stället och stunden att låta de äkta — icke nygjorda — fornmelodierna tona för utan tvifvel uppmärksamma, kanske beundrande främlingar. Kämpen Grimborg, Knut Huling, Mod och mandom, Käre mine hofmän m. fl., samt några af våra så ytterst egendomliga vallsånger och hornlåtar, af hvilka åtminstone en och annan nog ljudat i de funna lurarna från bronsåldern. —Pf—e—