gaguaa Itvliens sak. Jeg skulle också med
hänsyn; bärtill sba förlåtit henne, om jag icke
känt Hugo-från: hansudgdom och lärt mig
sätta ett: så-stort värde på honom: Hura
gjorde hon?: Hon tjusade honom med sina
småleenden, till dess: han: förlorade både om-
döme och--besinniog — alldeles såsom ni
förlorat förmågan att se henne sådan hon
är. Derpå stal: hon hans Hemlighet ifrån
honom, lofvande att. Hennes skönhet skulle
blis-löneå för: hans förräderi —Hon köpte
hemligheten med dessavsmeknivgar, som ni
tror aldrig ha kommit någon annan än er
till -del — ochsedan han sålunda åt henne
offrat sin heder; vände hönv sig ifrån ho-
nom; skrattande åt hans svaghet: Ack! Så
går grefrinnan Vassalis till väga! Och jag
såg: honom en herrlig sommarmörgon dödas
medelst en i muskötsalfva, aflossad af hans
egna -kyrassierert! I politiskt afseende ha vi
henne att tacka för mycket; hvad åter an-
går mitt personliga förhållande: till: Henitie,
så fårvjd. säga, att jag aldrig skulle känna
hysa något förtroende: ställ den a gom
förrådde Hago.
Erceldoune darräde i allå sina lemmar,
detrvär icke allvnast raseriet, utan äfven en
bitter? rinnesrörelse, som förorkakade detta.
Berättelsen hadö en så stor likhet med den
bekännelse hon sjelfiafgifvit. How håde ju
också: sagt honom,. att-hön bar på sittsam-
vete synder, gom hon icke kunde förlåta sig