himmelen; den är oss tvärtom nu närmare än förr, och dess ställning är sådan, att svansen är riktad mot vår jord. Frågan är nu: är den lång nog för att kunna nå joren Vid den beräkning, som. astronomen Rudolf Falb har anställt häröfver, kom han till det resultatet att svansen den 18 juli hade en längd af 8,344,500 geografiska mil. Det är nu giltiga skäl att antaga, att dess längd snarare tillän aftager, i. det solens värmande inverkan på komethufvudet förorsakar, -att materien i detta liksöm tänjeg ut och förlänger svansen, hvarjemte äfven solstrålarnes repulsion kan görajattsvänsen mer och mer får riktning mot vår jord. Om nu kometen passerar förbi solskifvan, behöfver den för att nå jorden ha en längd af 5,952,600 geografiska mil, men till och med om detta ej blifver händelsen och kometen passerar genom ekliptikan 2 grader vestligt från B0len, behöfver svansen från den plats, der den då befinner sig, endast ha en bredd af 631,080 . geografiska mil för att dess-kant skall beröra oss. Den 18 juli utgjorde svansens bredd efter Falbs beräkning 681,180 geografiska mil, och det kan således icke vara tvifvel öm, att vår lysande gäst, som vi trodde vars försvunnen för flera dagar sedan, ännu lurar på jorden på samma sätt som de turkiska hundarne, hvilka först låta de spatserande gå förbi och derpå börja skälla och anfalla dem desto ifrigare bakifrån. När nu detta är gifvet, hvad kommer väl. då att ske? Är kometen ett himmelskt sändebtd, som kommer farande med förfärlig hastighet för. attrensä vår jörd från alla ogudaktiga själar, som. vandra. på den till sorg och skada för de fromma, som då aturligtvisskulle blifvå ensamma qvar; eller skola dess giftigautdunstningar till den grad. ödelägga vår -atmosfer, -att. de goda skola blifva tillintetgjorda medde onda? Den första frågan hade redan för lång tid sedan besvarats nekande af alla sakkunniga. Man ve; nemligen; att: kometens materia, åtminstone i det fint fördelade tillstånd, hvari den finnes i svansen, är fyra. millioner gånger tunhare än: den atmosferiska luften, och till och med om kometen kömmer mot oss med aldrig så stor hastighet, skall det; motstånd luften kan göra allaredan vara tillräckligt ätt förlama hvarje verkan af den. Skulle ändtligen det värsta inträffa, skulle det; ske.en:centralsammanstötning, undginge i allävfall hela Europa verkningarne deraf ochZAmerika blefve den lidande parteni Annorlunda förhåller det sig deremot med de fysiologiska och kemiska verkningarne af kometens materia. I följd afspektroskopiska undersökningar, som äro anställda öfver ;den :komet; hverom här är fråga, -består denne egentligen af kolstoff, alltså samma grundstoff, hvaraf diamanten bildas, hvilket har. gifvit några: fantasirika lärde anledning att tala om en diamantkomet och hvilket förmått en fransman att påstå, attalla diamanter i verkligheten skulle härstamma från kometer. Förutom alla andra skäl, som tala mot denna sinnrika hypotes, är det allaredan omöjligt på dem grund, att kometerna icke bestå af rent kolstoff; utan af kolväte och kolstoff. I kometens hufvud i finna vi kolväte i-Aytande tillstånd; den har således långt större likhet med petroleum än med diamant. Detsamma gäller om svansen. Derför tjenar det till intet att räcka ut händerna i det hopp att kunna uppsamla några små diamanter eller något diamantstoff. Långt större var faran att I blifva förgiftad af kolsyra, en gas, som utvecklar sig ur brinhandå träköl eller ur kolväte, men man skan dockilyckligtvis varat lugn.äfven i detta: fall.--Soms--vi-slaredan förut nämt är stoffet i-kometsvansen i ett så förtunhadt tillstånd, att deticke kan göra någon skada, och man: behöfverdessutoms för att känna sig fullt-lugn blott påminna sig, huru. många milliarder af kometer, som hafva passerat vårt planetsystem och varit nödgade att i tull leverera en del af sin materia till vår jord, utan att det har skett I den minstå skada -derigenom. Långt -större vän för: vår jord. skulle faran ha varit för planeten Venus, om denne asserat förbi solen nu, i stället för dens9.4. locenber. Kometen skulle då ha närmat. sig Venus. på 90,000 ,mils afstånd...Om ön. komet någonsin skulle komma jorden så nära, blefye det säkert svårt för sjelfva astronomerna att hålla sig lugna; deraås astronomiska blod skulle: körnima i uppror; men endast af lust och ifver att kunna observera denna sällsynta händelse; ingalunda af förskräckelse för de verkningar, som en sådan sammanstötning skulle hafva. Denskomet, hvarom vi tala, observerades först den 17 augusti förlidet år på Observatoriet i Marseille af den unge Dorsikaneke astro iomen Coggia, som flera gånger anställt lyckliga observationer under Marseilles Klara bimmel och med. ett.mycket ljusstarkt in--F. strument. Den. närmade sig jorden i rak : linie, hvarför det syntes, som den rörde -sig mycket långsamt. -Från början af juli kunde man se den utan så stor perspektivisk förkortning; men nu syntes den plötsligt röra sig mycket hastigt. Om dess flamtida bana vet man ännu endast, att den rör sig mot stjernbilden Orion, men. om..den :kommer att nå denna stjernbid eller om den måhänla gör en rörelse möt solen, kån ej sägas. senare fallet utgör: dess omloppstid säkert lera tusen år; SR LG