himmelen; den är oss tvärtom nu närmare
än förr, och dess ställning är sådan, att
svansen är riktad mot vår jord. Frågan är
nu: är den lång nog för att kunna nå jor-
en
Vid den beräkning, som. astronomen Ru-
dolf Falb har anställt häröfver, kom han
till det resultatet att svansen den 18 juli
hade en längd af 8,344,500 geografiska mil.
Det är nu giltiga skäl att antaga, att dess
längd snarare till- än aftager, i. det solens
värmande inverkan på komethufvudet för-
orsakar, -att materien i detta liksöm tänjeg
ut och förlänger svansen, hvarjemte äfven
solstrålarnes repulsion kan görajattsvänsen
mer och mer får riktning mot vår jord. Om
nu kometen passerar förbi solskifvan, behöfver
den för att nå jorden ha en längd af 5,952,600
geografiska mil, men till och med om detta
ej blifver händelsen och kometen passerar
genom ekliptikan 2 grader vestligt från B0-
len, behöfver svansen från den plats, der
den då befinner sig, endast ha en bredd af
631,080 . geografiska mil för att dess-kant
skall beröra oss. Den 18 juli utgjorde svan-
sens bredd efter Falbs beräkning 681,180
geografiska mil, och det kan således icke
vara tvifvel öm, att vår lysande gäst, som
vi trodde vars försvunnen för flera dagar
sedan, ännu lurar på jorden på samma sätt
som de turkiska hundarne, hvilka först låta
de spatserande gå förbi och derpå börja
skälla och anfalla dem desto ifrigare bak-
ifrån.
När nu detta är gifvet, hvad kommer väl.
då att ske? Är kometen ett himmelskt sän-
debtd, som kommer farande med förfärlig
hastighet för. att- rensä vår jörd från alla
ogudaktiga själar, som. vandra. på den till
sorg och skada för de fromma, som då a-
turligtvisskulle blifvå ensamma qvar; eller
skola dess giftiga- utdunstningar till den
grad. ödelägga - vår -atmosfer, -att. de goda
skola blifva tillintetgjorda med- de onda?
Den första frågan hade redan för lång tid
sedan besvarats nekande af alla sakkunniga.
Man ve; nemligen; att: kometens materia,
åtminstone i det fint fördelade tillstånd,
hvari den finnes i svansen, är fyra. millioner
gånger tunhare än: den atmosferiska luften,
och till och med om kometen kömmer mot
oss med aldrig så stor hastighet, skall det;
motstånd luften kan göra allaredan vara
tillräckligt ätt förlama hvarje verkan af den.
Skulle ändtligen det värsta inträffa, skulle
det; ske.en:centralsammanstötning, undginge
i allävfall hela Europa verkningarne deraf
ochZAmerika blefve den lidande parteni
Annorlunda förhåller det sig deremot med
de fysiologiska och kemiska verkningarne
af kometens materia. I följd afspektrosko-
piska undersökningar, som äro anställda
öfver ;den :komet; hverom här är fråga, -be-
står denne egentligen af kolstoff, alltså
samma grundstoff, hvaraf diamanten bildas,
hvilket har. gifvit några: fantasirika lärde
anledning att tala om en diamantkomet
och hvilket förmått en fransman att påstå,
attalla diamanter i verkligheten skulle här-
stamma från kometer. Förutom alla andra
skäl, som tala mot denna sinnrika hypotes,
är det allaredan omöjligt på dem grund, att
kometerna icke bestå af rent kolstoff; utan
af kolväte och kolstoff. I kometens hufvud i
finna vi kolväte i-Aytande tillstånd;
den har således långt större likhet med petro-
leum än med diamant. Detsamma gäller
om svansen. Derför tjenar det till intet att
räcka ut händerna i det hopp att kunna
uppsamla några små diamanter eller något
diamantstoff. Långt större var faran att I
blifva förgiftad af kolsyra, en gas, som ut-
vecklar sig ur brinhandå träköl eller ur kol-
väte, men man skan dockilyckligtvis varat
lugn.äfven i detta: fall.--Soms--vi-slaredan
förut nämt är stoffet i-kometsvansen i ett
så förtunhadt tillstånd, att deticke kan göra
någon skada, och man: behöfver- dessutoms
för att känna sig fullt-lugn blott påminna
sig, huru. många milliarder af kometer, som
hafva passerat vårt planetsystem och varit
nödgade att i tull leverera en del af sin
materia till vår jord, utan att det har skett I
den minstå skada -derigenom.
Långt -större vän för: vår jord. skulle fa-
ran ha varit för planeten Venus, om denne
asserat förbi solen nu, i stället för dens9.4.
locenber. Kometen skulle då ha närmat.
sig Venus. på 90,000 ,mils afstånd...Om ön.
komet någonsin skulle komma jorden så
nära, blefye det säkert svårt för sjelfva
astronomerna att hålla sig lugna; deraås
astronomiska blod skulle: körnima i uppror;
men endast af lust och ifver att kunna ob-
servera denna sällsynta händelse; ingalunda
af förskräckelse för de verkningar, som en
sådan sammanstötning skulle hafva.
Denskomet, hvarom vi tala, observerades
först den 17 augusti förlidet år på Observa-
toriet i Marseille af den unge Dorsikaneke
astro iomen Coggia, som flera gånger anställt
lyckliga observationer under Marseilles Klara
bimmel och med. ett.mycket ljusstarkt in--F.
strument. Den. närmade sig jorden i rak :
linie, hvarför det syntes, som den rörde -sig
mycket långsamt. -Från början af juli kunde
man se den utan så stor perspektivisk för-
kortning; men nu syntes den plötsligt röra
sig mycket hastigt. Om dess flamtida bana
vet man ännu endast, att den rör sig mot
stjernbilden Orion, men. om..den :kommer
att nå denna stjernbid eller om den måhän-
la gör en rörelse möt solen, kån ej sägas.
senare fallet utgör: dess omloppstid säkert
lera tusen år; SR LG