jetår, men likgiltig och torr var hon likasom hennes efterföljande systrar, de flesta af dem. Icke kunde de väl vara stötta och på samma gång visa ett så leende och klart anlete ? Hvem vet. Förstälningskonsten är stor hos Evas döttrar. Kanske Aman bort uppvakta dem med blombuketter. Kanske musiken skulle gett dem serenader. De fordra mycket, men de förtjena också mycket. Något namnsdagsblåseri har jag emellertid icke hört förrän i går på Marthadagen. Att glömma Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina, samt öfver Jakob hoppa in på Martha, är att vara oartig mot sex på den sjundes bekostnad. Detta kan icke gå musiken och den som beställt den väl i längden. Emellertid var hyllningen vacker och egde rum på den lugna och spegelklara vågen, sedan solen sänkt sig ned bakom kullarne och skymningen inträdt. I närheten af de täcka villor, som ligga i rad, då man går ned till varmbadinrättningen, flöt en hel liten eskader med Marthas beundrare ombord. Jag flöt också med; icke derför, att jag vet eller visste hvilken af de täcka villorna som inneslöt den för mig okända, men helt visst ännu täckare Martha, utan derför att jag äfven sjelf fuskar i namnsdagsblåseri och afgudar alla snälla fruntimmer, de må nu heta Martha, Sara, Stina eller Greta. Luftbägare och raketer kastades, sjödykare sänktes och bengaliska eldar tändes under det musiken blåste alla möjliga glada melodier. Musiken drog till med Joachim uti Babylon för att ånyo försöka att få se en skymt af det firade föremålet; men fåfängt, hvarken Susanna eller gubbarne voro synliga. De hade visst stängt in sig vid tonerna af ett potpurri ur den sköna Helena. Martha blef mycket smickrad. I dag är det mulet, och i morgon få vi nog ett eft erlängtadt regn. J.