synnerlig rotvälska, och framställningen för det mesta mera löjeväckande än uppbygglig. Meningen tyckes vara att göra propaganda för Kristi andra ankomst, och i det tusenåriga riket är redaktören påtagligen mer hemmastadd än i denna verlden. Till den nämda matvaran, såväl som till cigarren, har han ett horn i sidan, och i öfverensstämmelse med Skrift-kommentatorn Adam Clarke anser han intet offer mera passande åt djefvulen än en gris, stoppad med tobak. tPen störste boskapsegare vertden är en titel, på hvilken Samuel W. Allen i Texas gör anspråk, derför att han eger 225,000 hornboskap. Han har till sitt förfogande mellan floderna Nevada och Columbus den största betesmark, som tillhör någon enskild man; ty den är 80 engelska mil lång och 40 bred. Här finna 120,000 djur sin näring året om, och på två andra marker beta respektive 70,000 och 35,000 djur, och utfodring inomhus kommer ej under någon årstid i fråga. Allen har i sin tjenst öfver 400 personer, hvilka göra tjenst som herdar, och dessa hafva till sitt förfogande 3,000 hästar. För att ersätta åtgången inom hjor1len uppfödas årligen 60,000 kalfvar, och hela Allens förmögenhet i boskap uppskattas till ett värde af mer än 5(2 million dollar (20,625,000 kronor). Bismarckhymn. Efter attentatet den 13 dennes har åter en lågande Bismarckentusiasm spridt sig öfver hela Tyskland. I Weserzeitung läses följande tillkännagifvande: Bismarckhymn! Ett pris af 1000 thaler utfästes af oss för den tysk, som på det värdigaste sätt kan förherrliga vår rikskansler, furst Bismarck, den nationala enhetens skapare, i ett musikaliskt verk med eller utan text. Vilkoren meddelas af undertecknade komit6rade. De täflande arbetenaskola inlemnas före den-2 sept. d..å. Beslutadt i Dortmund den 13 juli 1874, samma dag; som attentatet föröfvades i Kissingen. (Härpå följa underskrifterna.)