En Suezkanal för 3,500 år sedan. Den bkotelse, som Lesseps nyligen framkastat om att åter stänga Suezkanalen, leder tanken tillbaka till den grå forntiden, då det redan fanns en förbindelse mellan Medelhafvet och Röda hafvet. Times kallade med skäl nyligen Lesseps kanal den moderna vetenskapens underverk; men verldstidningen hade säkert glömt, att den gamle historikern Herodotos redan berättar om en sådan vättenväg, och att den af de gamla egyptierna byggda kanalen med få afbrott var färdig för hela 800 år i vår tidräkning. Herodotos yttranden härom hafva gärskildt gifvit Livingstone mycket att tänka på, derför att den gamle grekiske historikern på samma ång uttalar sig om Nilens källor efter de berättelser, han hade hört af skrifvaren vid Athenetemplet i Sais. Detta ställe hos Herodotos lyder sålunda: Libyen (Afrika) är omgifvet af vatten, med undantag af den del, som gränsar till Asien. Konung Neko af Egypten var, såvidt man vet, den förste, som bragte denna sak på det klara, ty då han hade slutat med att gräfva kanalen från Nilen till Arabiska hafvet, skickade han några tenicier i väg med fartyg och befallde em att segla förbi Herkules stoder (Gibraltar) och derpå återvända till Egypten. Fenicierna seglade ut från Röda hafvet. Då det hl höst, gingo de i land och sådde och fortsatte resan, då de hade inbergat säden. Efter två års förlopp och på dettredje kommo de genom Gibraltars sund tillbaka till Egypten och berättade något, som icke synes mig (Herodotos), troligt, ehuru andre tro det, nermligen att de hade solen på höger hand, då de kringseglade Libyen. På detta sätt fick man kännedom om Libyen; fenicierna säga, att det är kringflutet af vatten. Herodotos, som sjelf annars berättar mångahanda otroliga saker, borde icke ha varit så misstrogen med hänsyn till feniciernas berätac Om kanalbyggnaden förtäljer han viare: Neko var son till Psammetik och vardtkonung öfver Egypten. Han påbörjade enkanal till Röda bafvet, som perserkonungen Dari.s sedermera fullbordade. Kanalen är eå lång, att man behöfver fyra dagars resa, och så bred, att två fartyg med tre rader åror kunna färdas vid hvarandras sida. Han får vatten från Nilen, något ofvanför Buba. ! stis, hvarifrån han går förbi den arabiska byn Patumos och in i Röda hafvet.s — — Vid kanalens utgräfning under Neko omkommo 120,000egyptier; men midt under arbetet afbröt han detsamma, derför att oraklet hade sagt, att han blott arbetade för barbarer; egyptierna kallade alla dem förlbarbarer, hvilka icke talade deras språk. Möjligen fruktade oraklet, att kanalen skulle komma att medföra fara för rikets sjelfständighet, eller för att den lifligare handeln och samfärdseln med andra folk skulle införa inre omstörtningar. Den af Darius sedermera fullbordade kanalen omtalas också af Plinius, som angitver dess bredd till omkring 100 fot, under det Strabo uppgifver den till 150. Båda hafva säkerligen rätt, ty man ser af lemningarna, att han icke öfverallt haft samma bredd. Kanalen begagnades också af drottning Kleoatra, då hon efter nederlaget vid Actium lår 30 före Kr.) sökte rädda sin flotta genom att föra denna uppför kanalen; men vattenståndet i Nilen var då så lågt, att försöket misslyckades. . Kanalens förfall förskrifver sig troligast från 7:e århundradet efter Kristus. Man vet åtminstone att Amru kalifen Omars härförare, föreslog en kanal från Pelusium, men att Omar förkastade förslaget af fruktan för att de kristne då med sina fartyg skulle kunna tränga fram till Arabien. Sedermera lät han dock förmå sig till att sätta i stånd faraonernas kanal, och den blef nu farbar till omkring midten af 8:e århundradet, då en kalif, för att uthungra Mekka och Medina, lät fylla den. Nära 1,000 år förgå nu, utan att kanalen nämnes i historien. Först då Napoleon under franska republikens krig gjorde sitt bekanta tåg till Egypten, uppdök å nyo tanken på en kanal. Liksom Vasco di Gama, 2,000 år efter feniciernas kringsegling af Afrika åter upptäckte sjövägen förbi Godahoppsudden — liksom Columbus åter upptäckte Amerika flera århundraden efter det norska vikingar och ostasiatiska sjöfarande, hvilka möjligen förde en ny kultur till Mexiko och Peru, hade upptäckt det — likaså har vår tid åter frambragt ett vetenskapens under, som ett i vetenskap och konst långt framskridet folk hade utfört för JA ARRENDE. ANDE VREIS IRA FÖRT