En Suezkanal för 3,500 år sedan.
Den bkotelse, som Lesseps nyligen framka-
stat om att åter stänga Suezkanalen, leder
tanken tillbaka till den grå forntiden, då det
redan fanns en förbindelse mellan Medelhaf-
vet och Röda hafvet. Times kallade med
skäl nyligen Lesseps kanal den moderna ve-
tenskapens underverk; men verldstidningen
hade säkert glömt, att den gamle histori-
kern Herodotos redan berättar om en sådan
vättenväg, och att den af de gamla egyptierna
- byggda kanalen med få afbrott var färdig
för hela 800 år i vår tidräkning. Hero-
dotos yttranden härom hafva gärskildt gifvit
Livingstone mycket att tänka på, derför att
den gamle grekiske historikern på samma
ång uttalar sig om Nilens källor efter de
berättelser, han hade hört af skrifvaren vid
Athenetemplet i Sais. Detta ställe hos He-
rodotos lyder sålunda: Libyen (Afrika) är
omgifvet af vatten, med undantag af den
del, som gränsar till Asien. Konung Neko
af Egypten var, såvidt man vet, den förste,
som bragte denna sak på det klara, ty då
han hade slutat med att gräfva kanalen från
Nilen till Arabiska hafvet, skickade han nå-
gra tenicier i väg med fartyg och befallde
em att segla förbi Herkules stoder (Gibral-
tar) och derpå återvända till Egypten. Fe-
nicierna seglade ut från Röda hafvet. Då
det hl höst, gingo de i land och sådde och
fortsatte resan, då de hade inbergat säden.
Efter två års förlopp och på dettredje kom-
mo de genom Gibraltars sund tillbaka till Egyp-
ten och berättade något, som icke synes mig
(Herodotos), troligt, ehuru andre tro det, nerm-
ligen att de hade solen på höger hand, då de
kringseglade Libyen. På detta sätt fick man
kännedom om Libyen; fenicierna säga, att
det är kringflutet af vatten.
Herodotos, som sjelf annars berättar många-
handa otroliga saker, borde icke ha varit så
misstrogen med hänsyn till feniciernas berät-
ac Om kanalbyggnaden förtäljer han vi-
are:
Neko var son till Psammetik och vardtko-
nung öfver Egypten. Han påbörjade enka-
nal till Röda bafvet, som perserkonungen
Dari.s sedermera fullbordade. Kanalen är
eå lång, att man behöfver fyra dagars resa,
och så bred, att två fartyg med tre rader
åror kunna färdas vid hvarandras sida. Han
får vatten från Nilen, något ofvanför Buba. !
stis, hvarifrån han går förbi den arabiska byn
Patumos och in i Röda hafvet.s — — Vid
kanalens utgräfning under Neko omkommo
120,000- egyptier; men midt under arbetet
afbröt han detsamma, derför att oraklet hade
sagt, att han blott arbetade för barbarer;
egyptierna kallade alla dem förlbarbarer, hvilka
icke talade deras språk. Möjligen fruktade
oraklet, att kanalen skulle komma att med-
föra fara för rikets sjelfständighet, eller för
att den lifligare handeln och samfärdseln med
andra folk skulle införa inre omstörtningar.
Den af Darius sedermera fullbordade kana-
len omtalas också af Plinius, som angitver
dess bredd till omkring 100 fot, under det
Strabo uppgifver den till 150. Båda hafva
säkerligen rätt, ty man ser af lemningarna,
att han icke öfverallt haft samma bredd.
Kanalen begagnades också af drottning Kleo-
atra, då hon efter nederlaget vid Actium
lår 30 före Kr.) sökte rädda sin flotta
genom att föra denna uppför kanalen; men
vattenståndet i Nilen var då så lågt, att för-
söket misslyckades. . Kanalens förfall för-
skrifver sig troligast från 7:e århundradet
efter Kristus. Man vet åtminstone att Amru
kalifen Omars härförare, föreslog en kanal
från Pelusium, men att Omar förkastade för-
slaget af fruktan för att de kristne då med
sina fartyg skulle kunna tränga fram till
Arabien. Sedermera lät han dock förmå sig
till att sätta i stånd faraonernas kanal, och
den blef nu farbar till omkring midten af
8:e århundradet, då en kalif, för att uthungra
Mekka och Medina, lät fylla den.
Nära 1,000 år förgå nu, utan att kanalen
nämnes i historien. Först då Napoleon un-
der franska republikens krig gjorde sitt be-
kanta tåg till Egypten, uppdök å nyo tan-
ken på en kanal. Liksom Vasco di Gama,
2,000 år efter feniciernas kringsegling af
Afrika åter upptäckte sjövägen förbi Goda-
hoppsudden — liksom Columbus åter upp-
täckte Amerika flera århundraden efter det
norska vikingar och ostasiatiska sjöfarande,
hvilka - möjligen förde en ny kultur till
Mexiko och Peru, hade upptäckt det — li-
kaså har vår tid åter frambragt ett veten-
skapens under, som ett i vetenskap och
konst långt framskridet folk hade utfört för
JA ARRENDE. ANDE VREIS IRA FÖRT