Hvarjehanda nyheter.
Inom lack och sigill. Följande i sitt
slag befängda händelse skall för några dagar
sedan hafva inträffat i Paris. En rik man
var död-och arfvingarne begärde att håns
qvarlåtenskap skulle förseglas. Fredsdoma-
ren begaf sig till den aflidnes boning med
sin notarie, åt hvilken han efter nödiga for-
maliteter uppdrog anbringandet af embets-
sigillet å- de olika föremålen. Skrifbord,
kassakista m.m. voro redan försedda med
försegling, då mnotariens skarpa öga i bak--
runden af rummet upptäckte en dörr, -hvils
en syntes honom leda till en garderob,
Uppfylld af sitt embetes värdighet, närmade
han sig med sigill, lack och ljus. Ett-tu-tre
har den öfvade handen fastsatt pergaments-
bandet på dörren. Men när han väl hunnit
att anbringa sigillet, ropade innanför. en
ängslig stämma: Öppna! Notarien gjorde
en rörelse af förvåning.
Hvarför öppna? Och hvad gör ni väl
derinne?
Hvad jag gör? ...
Ja, hvarför har pi gått in i garderoben?
Men detta är icke någon garderob; det
är....
För djefvulen! Och jag, som redan har
satt sigill på dörren ll
Nå, så bryt upp det igen, och det så fort
som möjligt!
Uppbryta embetssigillet! Olycklige, hvad
tänker ni på? Paragraferna 249 till 256 i
strafflagen stadga för detta brott galerstraff
på obestämd tid. Aldrig!
Men, i himmelens namn! jag kan väl ej
blifva härinne tills bouppteckningen?
Haf tålamod; jag skall gå till fredsdo-
maren och rådfråga honom.
Notarien gick i denna afsigt till fredsdo-
maren, hvilken nästan höll på dö af skratt,
när han fick höra händelsen. Han skyndade
att befria fången. Två timmar hade dock
förlupit efter förseglingen.
Hvad gör icke en referent! De
amerikanska tidningarnas referenter äro, som
bekant, makalösa i att finna nyheter och
restera det otroliga för att få fatt på dem.
ör en tid sedan lät en dylik tidningsne-
ger praktisera sig ned genom skorstenspi-
pan för att kunna referera ett tal, som ej
var bestämdt att offentliggöras. : Nyligen vi
prdenien Grants. dotters bröllop, till-hvils
et tidningarne ej hade tillträde, hade en re-
ferent för en Newyork-tidning låtit svärta sig
som en neger och leja sig som uppassare
hos Grant, så att han fick varatillstädes vid
festen-och referera allt hvad der försiggick
och sades.
Magnetisk grotta. Från Detroit i Mi-
chigan berättas följande helt och hållet fame-
rikanska historia: Det berättas att en stör-
artad underjordisk grotta nyligen blifvit upp-
täckt af tre män, som på en och en fjerde-
dels engelsk mil följt densammns lopp. Den
var indelad i flera rum med de vanliga
droppstensformationerna 0. s. v. Der fanns
äfven ett vattenfall, som från taket störtade
ned i-en bottenlös afgrund; - Slutligen kom-
mo upptäckarne till ett rum,: hvars golf och
väggar voro magnetiska. - En karl bar en
yxa på axeln, och denna yxa flög plötsligt
ur hans hand och fastnade vid väggen så
hårdt, att de tre männens förenade-krafter
ej förmådde lösrycka den. En annan af dem
hade på sig ett par stora stöflar med klack-
jern och grofva spikar i sulorna. Denne fann
det allt besvärligare att gå, och till sist kom
han till ett ställe, der golfvet var så starkt
magnetiskt, att han ej mera kunde lyfta stöf-
larna, utan han måste stiga ur dem och lemna
dem åt sitt öde.
Anjovisfiske bedrifves som bekant i
ganska stor skala i den vestliga delen af
Medelhafvet. Antalet af de olika bankar, å
hvilka anjovisen mest förekommer, är syn-
nerligen stort Medelhafvets rikedom på
u