nal officiel upptagen såsom röstande emot
detta förslag; men då allt kom omkring,
var han död. Detta faktum, anmärker kor-
respondenten, måtte väl leda till ett mera
praktiskt iakttagande af den regeln, att in-
gen deputerad skall vara berättigad att rö-
sta genom ombud.
Den komitåe, som är tillsatt för att yttra
sig öfver deputeraden i franska nationalför-
samlingen Rancs afsättande från sitt mandat
för hans delaktighet i kommunupproret, har
enhälligt beslutit att han icke skall hafva
säte såsom deputerad i nationalförsamlingen.
Påfven har på årsdagen af sitt val till
påfve emottagit en mängd deputationer. I
sitt svar på deras lyckönskningar yttrade han
bland annat följande: Gud skall återställa
kronan, jag är säker derpå, om icke till mig,
ty jag är gammal, åtminstone till mina ef-
terträdare. Den katolska kyrkans storhet
och frihet fordra detta. För min del är jag
nöjd med den lidandets krona som är satt
på, mitt hufvud.
Afven från Spanien äro underrättelserna
sparsamma och obetydliga. Man vet att
carlisterna koncentrera sin styrka och man
väntar dagligen ett afgörande slag, men hit-
tills har man väntat förgäfves. Det är åter
den dåliga väderleken, som nu liksom vid
Sommorogtro tår skulden för regeringstrup-
Rernas overksamhet. En korrespondent till
Times skrifver, att man körjar blifva otålig
öfver marskalk Conchas besynnerliga lång-
samhet, och detta med rätta. Det är sannt,
att det regnar och stormar, men landsvä-
garna äro torra och goda, och det vore
mycket bättre för soldaterna att hållas i
verksamhet än utt ligga inqvarterade i små
byar. Dysenteri griper mer och mer kring
sig bland trupperna och helsotillståndet är
i det hela taget långt ifrån godt. Soldater-
na jagas från ställe till ställe; de blifva illa
behandlade, men klaga aldrig. Derför beun-
dra officerarne dem och underlåta aldrig
att berömma dem för denna utomordentliga
egenskap. Jag talade för kort tid sedan med
två spanska officerare, hvilka försäkrade mig,
att orsaken dertill, att utlandet icke blandar
sig i Spaniens inre förhållanden, är dess
fruktan för den spanska armån. En annan
officer anmärkte med mycken stolthet, att
spanska armåens tapperhet var orsaken till lan-
dets olyckor, ty en spanjor var icke glad
med mindre än att han alltid kunde slåss.
Jeg var artig och beundrade naturligtvis också
den tappra spanska hären. Dess disciplin
är dock icke synnerligt god. I Castro Ur-
diales såg jag skildtvakterna röka cigarr un-
der det de voro på sin post; en ammu-
nitionsvagn körde omkull, patronerna rul-
lade ut på vägen och soldaterna plockade
upp dem med ö6igarren i mun, under det att
officerarne stodo bredvid och rökte. I la-
boratorium arbetar man likaledes med ci-
garren i mun; man stoppar krut i patroner-
na, under det arbetarne hålla luntan i mun,
och ehuru det icke är tillåtet, ser man dock
genom fingrarne dermed. Lyckligtvis synes
et som om marskalk Concha ingifver alla,
med hvilka han kommer i beröring, en verk-
lig fruktan. Tan vill att allt skall gå or-
dentligt till och han har ögonen med sig
öfverallt. Han inbjuder stabsläkaren till
frukost och vill veta allt af honom, och med
intendenterna håller han ett ordentligt kors-
förhör. De unga officerarne lär han hvad
de skola göra genom att tala om hvad han
gjorde när han var ung. Det är utan allt
tvifvel att de civila myndigheterna i Lo-
grono önska, att han vore långt borta. l
Concha är ytterst sträng mot hvar och en,
som icke gör sin pligt, och man fruktar ho-
nom derför mycket. Han visar i verklighe-
ten soldaterna långt större vänlighet än of-
ficerarne. .. Såvidt -man vet, hade marskalk
Concha sitt hufvudqvarter i Lodosa den 14
dennes och han befinner sig der förmodli-
gen ännu. En korrespondent till Augsb.
allgem. Zeitung berättar ett ganska karak-
teristiskt drag om hans ankomst till. denna
stad. Alkalden ville mottaga honom med
ett tal, men marskalken hejdade honom ge-
nast och började i stället uttala sitt ogil-
lande mot navarrenserna för att de under-
stödt upproret. Jag skall visa eder, sade
han, att man icke ostraffadt kan bära sig
åt på det sättet. Ni hafva hittills haft rät-
tigheter och friheter; ni hafva icke betalt
några skatter; nu skola ni få se huru behag- I
ligt det är att få betala fyra- ech femdub-
belt så mycket som Spaniens öfriga städer.
Edra barn skola blifva utskrifna och få veta
hvad det vill säga att vara soldat. Derpå
befallde Concha de närvarande att betäcka
hufvudet, och då de dröjde, yttrade han:
Jag bryr mig icke om eder underdånighet;
jag vill hafva lojalitet. - Ni känna mig och
veta nog af egen erfarenhet, huru ig griper
tag. Jag säger eder, att jag med all kraft
skall arbeta : för att ni icke skola glömma
mitt namn-här i Navarra. Kriget skal icke
blifva långt, men det skall blifva allvarligt.
Kom ihåg hvad jag sagt, ni skola snart få
höra af mig. Dermed red marskalken vi-
dare och alkalden blef stående utan att sä-
ga ett ord.
ENN
Malannvafnihatar