Republique Frangaise meddelar ett myc-
ket skarpt bref, som Clemenceau tillställt
Paul de Cassagnac i anledning af denna
utmaning. Clemenceau säger i sin skrif-
velse att 10 republikanska deputerade äro
beredda att slåss med lika så många bonapar-
tistiska deputerade, och att han för sin del
håller fast vid duellen med Cassagnac, och
det så mycket mera som ingen af dem är
deputerad. Han tillägger: Ni gifver er
min af att vara väl bevandrad i hederssaker.
Af hvilket språk betjenar ni er likväl, och
hvilket namn förtjenar den man, som invi-
ger allmänheten i de förberedande under-
handlingarna till en duell, för att derpå
vägra att slåss och skymfa sekundanterna ?
Detta bref har Cassagnac offentliggjort i
Gaulois tillika med ett ej mindre hånande
svar, deri det bland annatheter: Ni utma-
nar mig, emedan jag, såsom ni säger, har
förnärmat edert parti och sagt att det be-
står af kujoner. Har hr Gambetta icke
också förnärmat vårt parti och kallat oss
eländiga? Gifver han oss upprättelse med
vapen i hand? Jag kan verkligen icke inse,
hvarför vi skulle medgifra eder hvad ni
neka oss. Ni är republikanare och Jäkare,
men jag upprepar för er att detta icke är
nog för att förskaffa er äran att duellera
med mig; och den uppåtstigande bana, jag
följt under mina blott alltför talrika dueller,
förbjuder mig att hjelpa er till det beröm,
hvarefter ni i stillhet törstar och som hvar-
ken eder talang eller eder ande berättiga
er tilll Efter sådana personer som Lissa-
Baray, Flourens och Rochefort har man rätt
att vara nogräknad; efter generalen nöjer
man sig icke med underofficeraren och djur-
läkaren; efter Ranc gifver man Clemengceau
korgen, och det så mycket mera som det
icke är min befattning att utfärda tapper-
hetsbevis åt alla, som behöfva det.
Henri Rocheforts mottagande i Irland un-
der hans resa till Dublin synes ej varit det
bästa. Vid sin ankomst till Queenstown
mottogs han afropet: ned med Rochefort !
och under vägen vidare möttes han öfver-
allt af folkmassor, som iakttogo en hetande
hållning, så att polisen måste vidtaga åt-
gärder för att skydda honom, Det berättas
tt han skrifvititill förmyndaren för sin bror,
len radikale deputeraden Adam, att han
under alla omständigheter vill bosätta sig
en stad; der man talar franska, och att
jan, om man icke vill emottaga honom i
Holland eller Belgien, ämnar bosätta sig
Lausanne eller Gendve för att der ånyo
vörja utgifva sin tidning la Lanterne.
SES CSI KENT (rar