Republique Frangaise meddelar ett mycket skarpt bref, som Clemenceau tillställt Paul de Cassagnac i anledning af denna utmaning. Clemenceau säger i sin skrifvelse att 10 republikanska deputerade äro beredda att slåss med lika så många bonapartistiska deputerade, och att han för sin del håller fast vid duellen med Cassagnac, och det så mycket mera som ingen af dem är deputerad. Han tillägger: Ni gifver er min af att vara väl bevandrad i hederssaker. Af hvilket språk betjenar ni er likväl, och hvilket namn förtjenar den man, som inviger allmänheten i de förberedande underhandlingarna till en duell, för att derpå vägra att slåss och skymfa sekundanterna ? Detta bref har Cassagnac offentliggjort i Gaulois tillika med ett ej mindre hånande svar, deri det bland annatheter: Ni utmanar mig, emedan jag, såsom ni säger, har förnärmat edert parti och sagt att det består af kujoner. Har hr Gambetta icke också förnärmat vårt parti och kallat oss eländiga? Gifver han oss upprättelse med vapen i hand? Jag kan verkligen icke inse, hvarför vi skulle medgifra eder hvad ni neka oss. Ni är republikanare och Jäkare, men jag upprepar för er att detta icke är nog för att förskaffa er äran att duellera med mig; och den uppåtstigande bana, jag följt under mina blott alltför talrika dueller, förbjuder mig att hjelpa er till det beröm, hvarefter ni i stillhet törstar och som hvarken eder talang eller eder ande berättiga er tilll Efter sådana personer som LissaBaray, Flourens och Rochefort har man rätt att vara nogräknad; efter generalen nöjer man sig icke med underofficeraren och djurläkaren; efter Ranc gifver man Clemengceau korgen, och det så mycket mera som det icke är min befattning att utfärda tapperhetsbevis åt alla, som behöfva det. Henri Rocheforts mottagande i Irland under hans resa till Dublin synes ej varit det bästa. Vid sin ankomst till Queenstown mottogs han afropet: ned med Rochefort ! och under vägen vidare möttes han öfverallt af folkmassor, som iakttogo en hetande hållning, så att polisen måste vidtaga åtgärder för att skydda honom, Det berättas tt han skrifvititill förmyndaren för sin bror, len radikale deputeraden Adam, att han under alla omständigheter vill bosätta sig en stad; der man talar franska, och att jan, om man icke vill emottaga honom i Holland eller Belgien, ämnar bosätta sig Lausanne eller Gendve för att der ånyo vörja utgifva sin tidning la Lanterne. SES CSI KENT (rar