dera :1, Norge t. o, m. 3, 0. 8. v. — så hade
Preussen, hvars botaniska samlingar dock
torde vara bland de rikaste i Europa — icke
låtit representera sig derstädes.
Liksom vid de föregående sammankom-
sterna, förelåg till diskussion äfven denna
gång ett öfverläggningsämne, nemligen:
Har erfarenheten visat, att de åtgärder,
som å lagstiftningens sida blifvit vidtagna
till hämmande af det ofog, som i afseende
på utvandringen bedrifvits, varit tillräckliga
eller fullt tillfredsställande?
Ofver denna fråga yttrade sig allenast ad-
vokatfiskal Ljungberg, som med siftror vi-
sade, hvilken betydelse utvandringen från
vårt land egde; Att den beröfvade landet
kraftfullt folk framgick deraf att mer än 90
proc. af totalsumman af utvandrare utgjor-
des af personer under 40 års ålder, deraf 55
proc. män och 45 proc. qvinnor. Öfverhuf-
vud kunde hvarje person anses medföra ett
kapital af 100 dollars eller cirka 374 rdr. För
åren 1869 t. o. m. 1872 gjorde detta ei min-
dre än 34 millioner 570 tusen rdr på ett an-
tal utvandrare af nära 400 tusen personer!
För utvandrare-agenterna vore Sverige såle-
des ingen dålig marknad. Så funnes alle-
nast i Göteborg 10 dylika agenter, af hvilka
en blifvit uppskattad till 150,000 rdrs in-
komst under ett år (1869). Men nu vore
att märka, att dessa agenter öfverallt ilands-
orten hade sina uteliggare eller värfvare —
och detta vore, enligt tal. förmenande, den
farligaste sidan af saken och i afseende å
hvilken lagstiftningen borde mellankomma
helt enkelt med ett förbud. Hvad sjelfva
roten till denna utvandringslusta för öfrigt
anginge, ville tal. fästa uppmärksamheten å
vigten deraf, att vårt uppfostringsväsende
mera riktades å utvecklingen af fosterlands-
känslan hos ungdomen, hvarigenom bandet
vid fosterjorden skulle i önskvärd mån stär-
kas. Slutligen erinrade tal, om den bety-
delse, som innefattades i höjandet af slöjd-
gkickligheten i landsbygden, då med hem
slöjdens utveckling följde ej allenast ekono-
misk fördel utan äfven, hvad än mer betydde,
den moraliska välsignelse, som idoghet och
hemtrefnad äro egnade att framkalla.
Akademiens sammankomster för återstående
delen af året bestämdes till måndagarne den
21 september, 19 oktober, 16 november, 14
december.
För akademiens högtidsdag, som enligt
stadgarne skall ega rum under september
månad, bemyndigades direktören att, efter an-
mmälan hos h. m:t konungen, bestämma lämp-
ig dag.
NM revisor af akademiens räkenskaper ut-
sågs hofjägmästaren Isr. Ström i ledigheten
efter Baron C. E. Cederström, som afsagt
sig detta uppdrag.
Akademien utsåg till prisdomare för pröf-
ning af skördemaskiner vid det förestående
landtbruksmötet i Mariestad: hofintendenten
G. v. Scheele (ordförande), föreståndarne för
landtbruksskolorna vid Såtenäs, hr J. Kyhl-
berg och vid Kilanda hr J. Insulander samt
jernvägsdirektören hr Harald Asplund.
Hr James Howard, chef för den berömda
landtbruksredskapsfirman i Bedford, kallades
enhälligt till utländsk ledamot af akademien.
Sammankomsten, som bevistades af utrikes-
ministern Björnstjerna, landshöfding Stråle
m, fl., afslöts omkring kl. 8 e. m.
sr as a