likhet mellan det språk, som föres i detta cir-
kulär, och det som båda ministrarne
föra. Jag fäster föga vigt vid det bona-
partistiska cirkuläret. Det allvarliga i saken
igger i den medbrottslighet, som vissa med-
lemmar af regeringen ega med ett skydt
arti. Vid dessa ord uppstår ett förfärligt
arm från bonapartisternas bänkar; högern
åter håller sig alldeles tyst, under det ven-
sten helsar talaren med stormande biftall.
General Cissey söker att i det allmänna lar-
met göra sig hörd och yttrar att regeringen
ingalunda gynnateller gynnar bonapartisterna.
Gambetta uppträder åter på tribunen och
säger att han vill vänta med att vidare in-
låta sig i saken, tills en undersökning an-
gående cirkuläret skett. Emellertid, ut-
ropar han, vänd till Roher, finnes det en
klass menniskor, som jag ej kan tillerkänna
rättigheten att uttala sig om den 4 septem-
ber 1870. Det är dessa eländiga (ces mise-
rables), hvilka förde oss från den 2 decem-
ber till Sedan. Nu uppstodo enobeskriflig
vrede och larmet,il kammaren. Presidenten
Buffat ber talaren återtaga sina ord.
Detta ord (eländige) är, säger han,
en skymf och jag får ej tillåta att ett
skymford uttalas från tribunen till de el-
ler de medlemmärne i församlingen. Gam-
betta ropar: Det-ord jag uttalat är mera
än en skymf, det är ett brännmärke. Jag
vidhåller det. Presidenten kallar Gambetta
till ordningen. :Vensterns medlemmar resa
sig alla från sina bänkar och utropa: Kalla
oss då alla till ordningen! Rouher bestiger
åter talarestolen och förklrar att hans heder
ej kan såras af Gambettas ord, att de ej
förtjena annat än förakt. Här afbrytes han
af en deputerad: Gif oss tillbaka Elsass och
Lothringen, innan ni visar på tribunen.
Man kan ej vidare höra hvad Rouher säger för
det förfärliga larm, som nu nått sin höjd.
Församlingen upplöses utan att hafva fattat
något beslut i den fråga, för hvilken den
sammanträdt.
Emellertid blef detta uppträde i national-
församlingen anledning till ett ej mindre stor-
artadt uppträde på bangården i Paris. Då
nemligen de deputerade skulle afresa den
följande dagen till Versailles, hade flera med
tjocka knölpåkar försedda individer infunnit
sig på bangården och man igenkände bland
dem en för detta garde slöjtnant Cazenove
med flera andra bonapartister. Då Gambetta,
åtföljd af flera andra deputerade, kom, ru-
sade Cazenove mot honom och utropade:
Det är ni, min herre, som förolämpar bo-
napartisterna, Jag är bonapartist och jag
förbjuder er att förolämpa dem. Gambetta
svarade intet, utan sköt Cazenove åt sidan.
Denne riktade nu ett käpprapp mot Gam-
betta, men detta pårerades Hå en annan depu-
terad. Man ropade nu på polisens bistånd,
men denna gjorde ingen min: att försvara
de deputerade. Massan började antaga
allt mera hotande miner mot bonapartisterna
och man frågade högt, om polisen fått order
att skona dem, eftersom de ej rörde sig för
att komma de deputerade till hjelp. Då emel-
lertid bonapartisterna sågo sig hotade, för-
svunno de, och Gambetta afreste till Versail-
les, dit rykten om saken redan spridt sig.
Hela händelsen påminner mycket om Soeitå
des Gourdins Reunis i Champs Elysbes, då
statskuppen var å bane.
Den följande dagen förnyades samma upp-
träden. : Grefve St. Croix gaf Gambetta ett
käpprapp, men blef jemte flera af sina med-
brottslingar arresterad. Deras dom har re-
dan fallit. Grefve St.. Croix dömdes utom
böter till ett halft års fängelse; de öfriga till
fängelse från 8 dagar till och med en månad.
Dessa uppträden hafva emellertid väckt oro
såväl i sjelfva nationalförsamlingen som ibland
befolkningen i Paris.
Likväl bar nu, efter hvad ett telegram från
Versailles berättar, lugnet blifvit återstäldt.
Den i följd af uppträdet den 7 d:s afbrutna
behandlingen af den municipala vallagen
återupptogs i nationalförsamlingens samman-
komst den 10 dennes. Utgången af öfver-
läggningen var ett fullständigt nederlag för
det konservativa partiet. Församlingen be-
slöt nemligen efter en liflig debatt med en
majoritet af 11 röster, 348 röster mot 337,
att antaga ett förslag af Lafayette, hvarige-
nom den ålder, som fordras för att ega val-
rätt, bestämdes till 21 år i stället för 25, som
regeringens lagförslag innehöll.
Man märker tydligt huru allt nu påskyndas:
Den föregående dagens sammankomst med
det ljus den spred öfver bonapartisternas
stämplingar har kommit församlingen att
vara på sin vakt mot alla imperialistiska pla-
ner. Den venstra centern arbetar emellertid
för att genomdrifva sin politik och bringa
en omröstning om republikens definitiva or-
ganisation å bane. Formen för förslaget kän-
ner man ännu icke, men man tror i de pars
lamentariska kretsarne, att den venstra- cen-
tern skulle ipkommå med förslag på månda-
gen och att partiet skall begära att förslaget
genast må komma till behandling.
Från Berlin berättas a:t man vidtager allt
flera och strängare åtgärder mot socialdemo-
kraterna. - Man har. nuw vidtagit förberedel-
ser till en husvisitation hos den bekante so-
cialisten Hasselmann samt hos flere andra le-
dare af det socialdemokratiska partiet. Nord-
deutsche allg. Zeitung påstår att man funnit
betydelsefulla upplysningar i de papper man
beslaglagt. H ng
Den 9 d:s kallades biskopen i Paderborn
att inställa sig på vederbörlig-ort för att
undergå de 6 månaders fängelse, till hvilket
han blifvit dömd för olagligt tillsättande af
en prest. I fall han icke skulle inställa sig
på utsatt tid, ämnar man vidtaga tvångsåt-
gärder.
Nordd. allg. Zeitung förnekar riktigheten
af en uppgift i pressen att den tyskaregeringen
skulle a för afsigt att skaffa sig en ko-
loni för anläggandet af en station för en
flotta. Tidningen tillägger att detta är så
mycket mera osannolikt som en sådan koloni