någon del af brist på bostad, är tills vidare intagen å fattigvårdens sjukinrättning. Den lille treåringen, som fadern sökte dränka, upptogs frivilligt af en vaktmästarehustru för att vårdas 3 hennes hem. Norska Morgenbladet yttrar med anledning af mellanriks-frågans lyckliga lösning: — — Reformens genomförande är en ära för båda nationalförsamlingarne och skall blifva till nytta för båda länderna. I stället för att i forna tider, under behandlingen af dylika frågor, sinnena å ömse sidor af fjellet Plefvo bittert upprörda, har stämningen i de båda rikena nu undergått en sådan förändring och förhållandena utvecklat sig derhän, att stora tvistefrågor kunna på ett lätt och naturligt sätt afgöras. Budgetöfverskotteti England, hvilket hufvudsakligen uppstått genom de ökade inkomsterna af stämpelpapper, postoch telegrafväsendet samt accisen å spritvaror, gör de engelska politici mycket hufvudbry. Finansministern är dagligen öfverhopad med ansökningar om understöd för lokalinfressen. Det tyckes dock vara afgjordt att öfverskottet skall användas till åstadkommandet af nedsättning i grundskatterna. Englands statsmän tyckas bättre än våra ha reda på hvad klockan är slagen! HKolpriserna i England. hvilka 1 fjor voro högre än någonsin förut, hafva, enligt Times, sedan dess så småningom sjunkit med 25 procent. Anledningen till detta prisfall anses vara dels minskning i konsumHonen och utvidgning af produktionen samt dels den omständigheten att sommaren stundar. Då en ny prisstegring ej är att vänta, hafva kolegarne tillkännagifvit för sina arbetare en nedsättning af 20 procent. I följd häraf har åter ett stort missnöje gjort sig gällande bland grufarbetarne. Arbetarefrågan i Danmark. Petivionsutskottet i danska riksdagen har med anledning af en från Almindelig dansk Velferdsforexing ingifven adress föreslagit nedsättandet ar ott särskildt utskott för att undersöka, huruvida och på hvilket sätt staten kan vidtaga några måtv och steg till förbättrande af arbetarnes andliga och materiella vilkor och isynnerhet för att understödja äldre och sjukliga arbetare. Detta förslag, om hvilket såvä högersom venstermän inom utskottet varit enige, har emellertid strandat mot den nuvarande ministörens förklaring att den icke haft tid att egna frågan någon uppmärksamhet. Regeringarne äro sig temligen lika öfverallt — de undanskjuta de stora frågorna för att sysselsätta sig med byråkratiskt småfnask. s Aktrisen dör, förrän hon dör, säger Minchen Strömberg. Att detta kan vara en sanning äfyen I en annan mening än den gamla aktrisen tager orden, hä l Paris-publiken fått erfara. För näryarande I uppträder nemligen på Theåtre Frangais fröken Croizette i Octave Feuillets sista dram Sphinxen, der hon har tillfälle att lägga sin konstnärstalang i dagen genom att — dö. Det är nästan hårresande att se med hvyilken natursanning hon hvarje afton utför sin hemska rol; illusionen af det förfärliga dödsögonblicket är fullständig. Grefvinnan de Chelles har intagit det gift, som hon haft förvaradt i en ihålig og, å hvilken en sphinx är graverad; åskådarne hafva det pikanta nöjet att se alla fasorna af en sjelimörderskas död: konvulsionerna, andnöden; nervryckningarne, krampen;, korteligen en follständig ER ser man målad framför sig med verkligt förfärande realism, Ånsigtsfärgen blir gulgrön, Gud vete genom hvilka medel. — Theåtre Frangais har vid uppförandet af detta stycke, som är en dramatisk bearbetning af den kända novellen Julie de Trcocur, frångått sina gamla traditioner, som föreskrefvo den största enkelhet i kostymer och dekorationer. Här utvecklades nemligen i båda dessa afseenden den största lyx och isynnerhet är den första akten, som försiggår i ett drifhus, samt den tredje, som tilldrager sig i en park under månsken, af den mest förtrollande effekt. Utmyntningen af skiljemynt fortgår i Danmark raskt. Till den 3 d:s hade blifvit myntade 1,334,000 två-öre-stycken och 276,000 tio-öre-stycken. Parlamentsledamot i England blir man, som bekant, ej utan stora uppoffringar. Så har t. ex. Gladstones sista ra Greenwich kostat honom nära 24,000 kronor. Några unga herrar i St Louis hafva bildat en förening under namn af artighetsklubben, i afsigt att följa un a flickor, som äro i saknad af kavaljerer, till kyrkan, konserter, föreläsningar o.s. v. Alla medlemmar af föreningen hafva att undergå en sträng pröfning med afseende på karaktär och seder gamt förbinda sig att ställa sig alla befallningar från den verkställande fomiten till sträng efterrättelse. När en ung dam önskar att bli eskorterad, gör hon nast anmälan derom hos sällskapets ordförande, Så snart någon medlem af sällskapet blir förlofvad, uteslutes han ur klubben.