-— 400 -—
by, belägen helt nära vårt fädernehem. Jag
fick bref från henne i förra veckan, och deri
berättar hon att hon för någon tid flyttat
till denna trakt. Hon bor hos en gammal
qvinna, som skötte oss under hela den tid
då vi voro små, så att om du vill veta,
hvilken odygdsmakare herr Lucius Davoren
var i sina barnaår, kan du få höra det af
den som bäst är i tillfälle att lemna intyg
deröfver.
Lucilla smålog genom tårarne.
— Jag tror helt visst. att du var en myc-
ket snäll gosse, Lucius, sade hon, och att
din gamla sköterska endast skall berömma
dig. Det skall glädja mig mycket att få se
din syster och den ort der du är född —
om blott farfar vill tillåta mig att resa.
— Jag skall utverka hans tillstånd, min
vän, var säker deipå.
— Och tror du, att din syster skall tycka
om mig — en smula? Jag vet att jag kom-
mer att hålla innerligt af henne.
— Syskonkärleken mellan er skall blifva
ömsesidig, derom kan du vara viss... Och
nu tror jag, det är bäst att gå upp till
herr Sivewright och tala med honom om
dina ferier.
— Jag skall resa bort! utropade Lucilla.
Så besynnerligt att tänka derpå! I detta
hus har jag tillbragt hvarenda dag, allt-
sedan jag för tre år sedan kom hem från
skolan.