-— 400 -— by, belägen helt nära vårt fädernehem. Jag fick bref från henne i förra veckan, och deri berättar hon att hon för någon tid flyttat till denna trakt. Hon bor hos en gammal qvinna, som skötte oss under hela den tid då vi voro små, så att om du vill veta, hvilken odygdsmakare herr Lucius Davoren var i sina barnaår, kan du få höra det af den som bäst är i tillfälle att lemna intyg deröfver. Lucilla smålog genom tårarne. — Jag tror helt visst. att du var en mycket snäll gosse, Lucius, sade hon, och att din gamla sköterska endast skall berömma dig. Det skall glädja mig mycket att få se din syster och den ort der du är född — om blott farfar vill tillåta mig att resa. — Jag skall utverka hans tillstånd, min vän, var säker deipå. — Och tror du, att din syster skall tycka om mig — en smula? Jag vet att jag kommer att hålla innerligt af henne. — Syskonkärleken mellan er skall blifva ömsesidig, derom kan du vara viss... Och nu tror jag, det är bäst att gå upp till herr Sivewright och tala med honom om dina ferier. — Jag skall resa bort! utropade Lucilla. Så besynnerligt att tänka derpå! I detta hus har jag tillbragt hvarenda dag, alltsedan jag för tre år sedan kom hem från skolan.