RÄTTEG.- och POLISNYHETER.
RÅDHUSRÄTTEN.
Ankilagad för bedrägeri, 1 går fortsattes
i rådhosrättens andra afdelning målet mot förre hus-
Fem Carl Strömbom, anklagad af bruksegaren J.
. Thamsten att hafva bedrägligen förfarit mot bor-
ecnärerna i sin konkurs. Hr Thamstens ombud, sak-
öraren Alfred Sjöberg, inställde sig 3 sa hufvud-
mans vägnar; Strömbom var personligen närvarande.
Som Yi Paminna oss, skulle Strömbom å sin sida
Hill denna dag inkalla vittnen. Han hade äfven för
vederbörande -expeditionshafvande anmält sig vilja
inkalla icke mindre än sextio sådana. På dennes före-
ställningar lär han ha nedsatt antalet till femton.
Af dessa ankommo dock endast några.
Såsom vittnen vid denna ransakning tillstädesvoro:
å kärandesidan f. d. landtbrukaren C. Geijer; å sva-
randesidan åkaren S: P. Dahlgren, vaktmästarne O.
Nilsson och E- OQO. Björkman, bagaren J. Wikman
samt kusken O. Rosenvik. 3
F. d. landtbrukaren Geijer hördes först och berät-
tade: Han hade, tillika med en kapten Zettervall,
såsom borgenasman undertecknat två reverser, den ena
å 5,000, den andra å 35.000 rdr, utgifna af baron C.
H. Sparre och ställda till innehafvaren. Baron Sparre
sade till honom att han ämnade använda dessa re-
verser till inköp af egendomen Löfstafors i Vermland.
Till köpet skulle han begagna ombud. Huruvida
med dettazombud menades Strömbom, i hvars närvaro
transaktionen skedde; kunde han ej med säkerhet
säga. - Han trodde sig dock böra antäga detta.
Karon Dahlgren -hade ingenting af vigt i saken
att upplysa.
Vaktmästarne Nilsson. och Björkman hade båda
skrifvit sma namn såsom vittnen under en lösöreköp-
handli enligt hvilken fru Strömbom till f. d.
kapten Gynther försält de af oss törat ofta omnämda
möblerna för 20,000 rdr. I båda vittnenås närvaro
blefvo dessa Iiqviderade med fyra stycken reverser,
hvardera å 5,000 rdr och intecknade i egendomen Al-
bano. Deras namnunderskrifter skedde den 15 mars 1872.
Bagaren Wikman och kusken Rosenvik, båda bo-
ende å Albano, uppgåfvo sammanstämmande, att de
i början af november månad 1871 — Rosenvik påstod
bestämdt kunna påminna sig att det var den 4 no-
vember — klockan mellan 8 och 10 på aftonen blifvit
uppkallade till Strömbom och der ombedda att skrifva
sitt namn under ett gåfvobref på en af Will. Unman
till fra Strömbom skänkt droska. De sågo Unman
skrifva öfverlitelsen på den af sadelmakaremästaren
Björkman till Unman utställda räkningen samt hörde
fru Strömbom tacka för gåfvan. På fråga af kärande-
ombudet, om ej droskan varit på Albano långt innan
åfvobrefvet skrefs, svarade Rosenvik, att så var för-
ållandet; men att Unman Jängt derförut varit be-
kant med sadelmåkaremästaten Björkman. Vintern
förut — Rosenvik påminde sig daton, den 31 januari
— hade de båda likaledes skrifvit sitt namn under
ett annat gåfvobref af Unman till fru Strömbom på
de af oss förut ofta omtalade i mät tagna möblerna.
De hade döck ej sett Unman skrifva öfverlåtelsen,
non hört konom säga att han gjort det.
Strömbom tillfrågade derefter vittnet Rosenvik, om
han ej onsdagen den 18 mats på aftonen hört Unman
Tenn till honom: Jag har varit din oförsonlige fiende
två, tre år och jag blir det, så länge jag lefver.4
Rosenvik sade sig ha hört detta; likale les förut hörde
pen Zettervall. . Unman och Strömbom hade
tillsammans varit inne på en källare, hvarefter, när
de skildes, dessa ord ytträts.
Allmänna åklagaren anmärkte härvid, att om detta
skulle vara ett sätt att jäfva Unmans vittnesmål, så
vore försöket misslyckad. Det att Strömbom och
Tpman befunno sig tillsammans på källaren och der-
efter samtalade utanför densamma, bevisade att ovän-
skapen ä var så farlig. Man hade skäl att misstän-
ur lt detta arm skommet.
ombom svarade härpå, att åklagaren borde veta
hvad Unman sagt på källaren. Här hade ban erkänt,
att ban 1 sitt vittnesmål missmint sig i åtskilli a fall;
men att han nu ej kunde taga uppgifterna ti baka;
emedan, om han återkallar en del eller alltiho , är
det lika illas. Kapten Zettervall, som varit i deras
DD på källaren, vitsordade äfven denna Ström-
upp:
Allmänna åklagaren yttrade att afseende ej måtte
fästas härå; Unmans vittatsnål förringas ej derige-
nom att han, efter tre års förlo ;p, måhända kunde
ha missmint sig på en och annan Rak
Härefter inlermnades af kärandeombudet en skrift,
hvari han yrkade, att Strömbom, som gjort sig skyl-
po rg stridiga svar på Skil frågor, nu genast
e ingå i bestämdt svaromål. Strömbom hänvi-
sade till Ppötokollerna och bestred kärandeombudets
uppgift. enne. öfverlemnade derpå till rätten en
skrifvelse från kapten nther, hvari han förklarade
si
algifra vittnesmål, men 1 sitt eget hem. Till slut
yrkade kärandeombudet, att Strömbom måtte i häkte
inmanas, hvilket gaf anledning till ett par mustiga
uttryck parterna emellan.
EeRätten ansåg sig ej kunna bifalla häktningsåtgär-
den och utsatte målet att återigen förekomma inom
fjorton dagar, då Strömbom skall tillstädesvara vid
feg sd da Rv Innan a fl lördagen
pril, : rätten sammanträda i kaptei -
tbers hem för att afhöra dennes vittnesmål. an
LANDSORTEN.
Dom i tryckfrihetsmåi. I det härom da-
gen omtalade tryckfrihetsmålet mellan K. J. Anders-
son i Hemsta och tidningen Upsala-Postens ansrarige
ntgjfrare, boktryckaren E. Edqvist, föll i måndavs
rådhusrättens utslag, säger Upsala tidning. Hr Ed-
gvist dömdes art böta 100 kronor samt utgifra rätte-
gångskostnader.
föga oE EEE — Re Ae
vara så pass äterstäl d, att han trodde si fun
i