Oppnades diskussionen at hr
Hedin, som anförde: Äfven om man ieke
gillar det slut till hvilket utskottet kommit, så kan
man dock säga att en vacker id6. ligger till grund
för motionen, hvilken tvifvelsutan är ganska välme-
nande. Det är i allmänhet obehagligt att kritisera
menniskors välmening, men det kan vara en skyldig-
het då, såsom här, ett missförstånd af faktiska för-
hållanden egt rum. Först och främst har motionä
ren oriktigt citerat sir Henry Richards i engelska
parlamentet framställda förslag (hvilket af tal. i
öfversättning upplästes). Dermed åsyftades att de
europeiska staterna vid förefallande tvistigheter skulle
socka att på fredlig väg Jösa desamma innan man öf-
verlemnade saken åt vapenlyckans afgörande och då
det således var af den beskaffenhet att derigenom
något kunde vinnas, så må det i en viss mån kal-
last prakiskt. Såsom sådant kan jag deremot icke
betrakta motionärens förslag, då det förutsätter något
som ännu icke eger verklighet, nemligen att stater-
nas inbördes förhållanden skulle vara juridiskt be-
stämda. Hvartill en lag, som af ingen behöfver re-
spekteras, tjenar, det kunna vi se utaf. det nu sönder.
splittrade tyska statsförbundets historia, I denfordna
tyska förbundsförfattningen var. bestämdt att tvister
terna emellan skulle afgöras efter fö:bundslagen;
men ehuru det här fanns en förbundsmakt, som
kunde Tppstanålla denna bestämmelse, visade det sig
snart att lagen var vanmäktig; de sista dödsrycknin-
arne af det nu upplösta förbundet hafva visat oss
vad dylika lagbestämmelser hafva att betyda.
Är det väl nu rimligt och tänkbart, att-hvad som
uti ifrågavarande hänseende icke lyckats hos en och
samma till ett förbund organiserade nation skulle
kunna genomföras inom de europeiska staterna? Inför
sådana fakta, som jag anfört, må man med skäl fråga
om detta är en praktiskt anlägd motion.
Men den har en annan sida, som är betänkligare.
Om vett litet land, som tillika är försvarslös. — icke
af oförmåga men till följd af försumlighet — lägger
sin fredskärlek i dagen på detta sätt, månne man
icke skall anse att här före igger ett förhållande som
antydes af det gamla ordspråket: att tigga för
sin sjuka mor? — Det är icke första gången som
frågor af dönna natur förevarit i den svenska riksda-
en. För 20 år sedan väckte Anders Pehrsson, riks-
jagsman i bondeståndet, em motion derom att tviste-
frågor af politisk, kyrklig eller ekonomisk natur
skulle utredas och afdömas af gemensamma kongres-
sen Denna motion blef emellertid enhälligt afstyrkt
af allmänna Besvärs- och Ekonomi-utskottet.
Låtom oss först ordna försvaret, så att det blir up-
penbart att vi hafvå en allvarlig afsigt och en re-
spektabel förmåga att värna vår frihet; då skall en
framställning sådan som denna icke mötas med hån-
löje. Det är visserligen en ädel uppgift att arbeta
för framtiden, men vi göra det bättre, om vi arbeta
få lösningen af de frågor som li; inom vårt syn-
1. Jag pkar afslag å utskottets betänkande.
Hr utrikesministern erkände den fromma tanke,
som i motionen fått ett uttryck, och ansåg att, om
det åsyftade ändamålet genom denna motion kunde
vinnas, motionären allra minst skulle förtjena en äre-
stod. Hvad beträffade det i engelska parlamentet
väckta förslag som motionären åberopat, så ville ta-
laren upplysa att hela frågan i parlamentet väckte
så ringa intresse, att kna; past 3, af husets 700 med-
lemmar voro närvarande 1 den debatterades och att
endast 3 ä 4 talare uppträdde för densamma. Ala-
bama-frågan, som i utskottsutlåtandet omnämts, var
af hufvudsakligen juridisk natur och knappast 1 år
efter Geneve-domstolens utslag hade -amerikanarne
sjölfva nekat att slita Cubatvisten gehom en kom-
promiss. Regeringarne vore de lämpligaste förlik-
ningsdomstolarna, ty bakom dem stå deras ärmåer: K.
mits regering hade också för ickoe-Så länge sedan
ått i den riktning som åsyftats- 1868 afslöt nemligen
en svenska regeringen en traktat med en främmande
måkt, enligt hvilken möjligen uppstående tvister skulle
afgöras af en tredje vän kaplig makt. Den trakta-
ten afslöts med — Siam, (Skratt.) g
Hr 0. B. Olsson kunde icke instämma i den för-
ste talarens åsigt, att motionen skulle anstå till dess v
få en fullt rustad arm6. Riksdagen hade nu anslagit
många hundra. tusen kronor till kanoner och annan
krigsmateriel; det vore derför lämpligt att låta k.
m:t förstå, att densamma icke bör användas förr än
en fredlig uppgörelse visat sig Omöjlig.
r Kolmodin var alls icke förvånad öfver att en
dylik motion framkommit. Amerika har haft sin Elihu
Burrit, England sin Cobden och Sverige sin Jonas
Jonasson. Det vore beqvämt, behagligt och billigt
att få stryka fjerde och femte hufvudtitlarna och i
stället betala 50,000 kronor till ett par nämdemän,
som kunde vara bisittare i en fredsdomstol. Don när-
vrrande tiden är emellertid icke fredlig till sin ten-
dens. Till följd af sitt prosaiska lynne vore talaren
icke böjd för att opinera i stora kultur- och humani-
tetsfrågor, då man icke eger ens de ringaste förutsätt-
ningar för deras realisation. Man har icke tänkt på
de inbördes krigen — om hvilka några sagt att de
äro bäst, emedan penningarne stanna inom landet;
skulle alla makter förena sig om att undertrycka dem,
så hade man snart ett allmänt verldskrig — för
den eviga fredens skull. .
Sedan åtskilliga andra talare yttrat sig dels
för och dels emot utlåtandet samt hr Gu-
meelius föreslagit, att kammaren skulle fatta
samma beslut i frågan som 1869 års riksdag,
att nemligen lägga betänkandet till handlin-
SKA med godkännande af motiveringen,
lef utskottets hemställan bifallen.
Måndagens sammanträden.
Båda kamrarne hade i går middag korta
bordläggningssammanträden. ha
I Första kammaren blef, på yrkande af
grefve Lagerberg, Statsutskottets memorial
i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut
vid behandling af utskottets utlåtande an-
gående beräkningen af statsverkets inkom-
ster återremitteradt.
I Andra kammaren uppstod vid remissen
af k. m:ts proposition angående åtskilliga
skogsväsendet rörande frågor en kortare
diskussion, i hvilken hrr Hjelm, Bäckström,
Malmberg och Nils Pettersson deltogo. Hr
finansministern upptog till besvarande några
af de anmärkningar, som af dessa talare
framstälts mot det kungliga. lagförslaget,
hvilket icke syntes motsvara de resp. talar.
nes förväntningar.
Utskottens verksamhet.
Konstitutionsutskottes har, med anledning
af en af friherre von, Schulzenheim väckt
motion, beslutat tillstyrka dels inrättandet af
ett nytt statsdepartement för näringar och
allmänna arbeten samt i sammanhang der-
med att landt- och ij oförsvarsdepartementen
måtte sammanslås till ett gemensamt departe-
ment under namn af krigsdepattementet;
dels att, med upphörande af den nu för
justitiestatsministern - och utrikesministern
föreskrifna särskilda rang, konungen må ega
att utnämna en af statsrådets ledamöter
(och hvilken som helst bland dem) till stats-
minister, skolande dock för utrikesdeparte-
mentets chef titeln mivister fortfarande
bibehållas; och har utskottet afgifvit förslag
till de i följd häraf erforderliga förändringar
i SS 5, 6, 11, 12, 26, 32 och 34 reg.-formen
i SS5 32, 33, 34, 36 riksd.ordningen och
1, 4.
Lagutskottet har afgifvit följande betän-
kanden, nemligen:
Nr 17, i anledning af k. m:ts proposition
om antagande af en författning angående
förändrade bestämmelser i afseende å be-
handlingen och fulltöljelsen af vissa mål; hem-
ställande utskottet,
att riksdagen, med förklarande af att k. in:ts föreva-
rande proposition icko kan i sin helhet bifallas, måtte
för sin del besluta. n förfat så lydände:
rordning angående förändrade bestämmelser i
afseende å be and STA gr ä
Med ändring af hit gällande föreskritter .angå-
ende -nedan omförmälda måls behandling varder för
ordnadt som följer: