dast skulle haft 15 å 17 lektionstimmar i veckan. Hvad som vidare försvårade lärarnes ställning var den omständigheten, att de icke innehafva fasta platser utan äro uppsägbara efter 3 månader. Talaren bad att denna fråga icke måtte tagas i släptåg med dyrtidstilläggsfrågan med dess stränga princip: intet för 1874, som blifvit en rullande; allting i sin väg sönderkrossande sten. 9Sedan äfven sjöministern förordat k. m:ts förslag, begärdes ordet af grefve Posse, som medgaf att lönevilkoren voro små och voro det redan förra året. Hvarför hade icke regeringen vid förra riksdagen gjort en framställning sådan som den nu föreliggande? Under närvarande omständigheter yrkade han bifall till utskottets förslag, framhållande, att om man gjorde ett undantag från den förut fasthållna principen, detta sedermera skulle åberopas såsom regel. Utskottsutlåtandet blef af kammaren godkändt med 100 röster mot 65. I 7:de punkten, 2:dra momentet, hade utskottet tillstyrkt löneförhöjning för 1875 åt flottans officerare. Häremot uppträdde hr J. Rundbäck, som icke kunde gilla att man redan nu ville rubba den normalstat, som af riksdagen obetingadt godkändes i sammanhang med återföreningen af fottans båda vapen. Hvilken oredighet skulle icke uppstå, om återigen en ny stat komme till stånd och 20 procents förhöjning lemnades å en stat, som började tillämpas förra året? Krigsministern invände att genom den ofvannämda normalstaten endast en reglering åstadkommits, bestående deruti att lön, tjenstgöringspenningar och inqvarteringsersättning sammanslagits under en rubrik. För öfrigt skulle alls icke någon svårighet i räkenskapsföringen uppstå genom det ifrågavarande dyrtidstillägget. Detta blef också, såsom vi ofvan uppgifvit, af kamrarne bifallet. tskottet hade i 20:de punkten hemställt att, under vilkor att såsom lösen för kronans rätt till begagnande af dockorna vid Beckholmen erlägges en summa af 150,000 kronor, riksdagen må till en reparationsdocka vid galervarfvet i Stockholm bevilja det i öfrigt erforderliga beloppet, 350,000 kronor, och deraf såsom extra anslag för år 1875 anvisa ett belopp af 115,000 kronor. Hr IL. OQO. Larsson hade i en inom utskottet afgifven reservation hemställt att den föreslagna lösesumman skulle utgå med 2253,000 kronor, och inom kammaren väcktes af grefve Björnstjerna ännu ett förslag, åsyftande attlösesumman i stället skulle nedsättas med 25,000 kronor. Båda dessa förslag blefvo emellertid underkända och kammaren gaf med 101 röster emot 40 sitt bifall till utskottets hemställan. Efter afslutandet af femte hufvudtitelni afgjorde kammaren följande frågor: Hr Nils Hansson hade i en till Konstitutionsutskottet ingitven motion föreslagit att dels resekostnadsersättning och arvode skulle tillerkännas Första kammarens ledamöter till samma belopp, som nu uppbures af ledamöterna i da kanimaren, dels till Första kammaren skulle kunna väljas män, som uppnått 35 års ålder samt egde och minsttre år före valet egt fastighet till taxeringsvärde ej understigande 40,000 rdr eller ock till staten skattade samt under tid som nyss sagd vore skattat för minst 2,000 rdr årlig inkomst af kapital eller arbete, dels ock rätt att deltaga i val af ledamot i Andra kammaren skulle tillkomma inom den kommun, der han vore bosatt, en hvar i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken aningen egde eller med stadgad åborätt innehade fast egendom på landet eller i stad till ett taxeringsvärde af minst 500 rdr eller för lifstid eller minst 5 år arrenderatjordbruksfastighet till taxeringsvärde ej understigande 3,000 rår eller ock erlade till staten bevillning för en till-minst 400 rdr uppskattad årlig inkomst. Utskottets afstyrkande utlåtande blef af kammaren godkändt. Hr Linnås ätvenledes afstyrkta motion angående den förändring i riksdagsordningen, att valrätt skulle inom den kommun, der han är bosatt, tillkomma hvar och en i kommunens angeläganheter röstberättigad man blef likaledes af ammaren afslagen. Följande utskottsutlåtanden, hvilka nyligen blifvit behandlade i Första kammaren och för hvilka vi således förut redogjort, blefvo af kammaren bifallna: Första Tillfälligas, med anledning af hrr Linnes och Silfverstolpes motioner om ändring i gällande reglemente för folkskollärarnes pensionering; Statsutskottets, angående eftergift åt Vesterås domkyrkokassa af ett beviljadt statslån. Afvenvå blef med 71 röster mot 64 J. Jonassons bekanta motion angående permanenta skiljedomstolar efter ett längre Meningsutbyte, i hvilket utrikesministern deltog, af kammaren på det sätt utskottet föreslagit bifallen. Med anledning af hr Nils Hanssons ofvannämda motion uppstod en liflig diskussion, i hvilken många af landsbygdens representanter yttrade sig. Fr Nils Hansson bemötte de skäl, som utskottet åberopat. Han var öfvortygad att den nu förefintliga karaktersskilnaden emellan kamrarne icke skulle genom den af honom föreslagna förändringen rubbas, och särskildt betonade talaren orättvisan deraf, att många mindre hemmansegare, som enligt den förra riksdagsordningen voro -valbara, nu voro uteslutna från denna medporgerliga rättighet. Yrkade återremiss. . us 3 Hr Danielsson trodde det knappast löna mödan för närvarande att söka genomföra en så gtor reform; men måhända vore den tid icke aflägsen, då hoppet skall följas af visshet och fallbordan. Ersättning till Första kammarens ledamöter visade si allt mer och mer nödvändig, då man vet att på mänga orter fipnas få, som äro villige att åtaga Mig det löplösa uppdraget, Inom hela ndet förnimmes en allmän Bnoskan ekar en förändring och talaren: trodde att ea sådän skulle verka godt äfven inom Andra kammaren. ; Hr Anders Svensgon erinrade derom att motionen föll förra riksdagen med blott 1 rösts risoritet och att 7 af Andra kammarens utskottsledamöter eserverat sig mot det af utskottet fattade afstyrkande beslutet. alaren hade dock ännu i alltför friskt minne det jubel, hvarmed 1865 ärg riksdagsordning i hela landet mottoss. och han skattade densamma