dast skulle haft 15 å 17 lektionstimmar i
veckan. Hvad som vidare försvårade lärar-
nes ställning var den omständigheten, att de
icke innehafva fasta platser utan äro upp-
sägbara efter 3 månader. Talaren bad att
denna fråga icke måtte tagas i släptåg med
dyrtidstilläggsfrågan med dess stränga prin-
cip: intet för 1874, som blifvit en rullande;
allting i sin väg sönderkrossande sten. 9Se-
dan äfven sjöministern förordat k. m:ts för-
slag, begärdes ordet af grefve Posse, som
medgaf att lönevilkoren voro små och voro
det redan förra året. Hvarför hade icke re-
geringen vid förra riksdagen gjort en fram-
ställning sådan som den nu föreliggande?
Under närvarande omständigheter yrkade han
bifall till utskottets förslag, framhållande, att
om man gjorde ett undantag från den förut
fasthållna principen, detta sedermera skulle
åberopas såsom regel. Utskottsutlåtandet
blef af kammaren godkändt med 100 röster
mot 65.
I 7:de punkten, 2:dra momentet, hade ut-
skottet tillstyrkt löneförhöjning för 1875 åt
flottans officerare. Häremot uppträdde hr
J. Rundbäck, som icke kunde gilla att man
redan nu ville rubba den normalstat, som af
riksdagen obetingadt godkändes i samman-
hang med återföreningen af fottans båda
vapen. Hvilken oredighet skulle icke uppstå,
om återigen en ny stat komme till stånd och
20 procents förhöjning lemnades å en stat,
som började tillämpas förra året? Krigsmi-
nistern invände att genom den ofvannämda
normalstaten endast en reglering åstadkom-
mits, bestående deruti att lön, tjenstgörings-
penningar och inqvarteringsersättning sam-
manslagits under en rubrik. För öfrigt skulle
alls icke någon svårighet i räkenskapsförin-
gen uppstå genom det ifrågavarande dyrtids-
tillägget. Detta blef också, såsom vi ofvan
uppgifvit, af kamrarne bifallet.
tskottet hade i 20:de punkten hemställt
att, under vilkor att såsom lösen för kronans
rätt till begagnande af dockorna vid Beck-
holmen erlägges en summa af 150,000 kronor,
riksdagen må till en reparationsdocka vid
galervarfvet i Stockholm bevilja det i öfrigt
erforderliga beloppet, 350,000 kronor, och
deraf såsom extra anslag för år 1875 anvisa
ett belopp af 115,000 kronor. Hr IL. OQO.
Larsson hade i en inom utskottet afgifven
reservation hemställt att den föreslagna löse-
summan skulle utgå med 2253,000 kronor, och
inom kammaren väcktes af grefve Björn-
stjerna ännu ett förslag, åsyftande attlöse-
summan i stället skulle nedsättas med 25,000
kronor. Båda dessa förslag blefvo emellertid
underkända och kammaren gaf med 101 rö-
ster emot 40 sitt bifall till utskottets hem-
ställan.
Efter afslutandet af femte hufvudtitelni af-
gjorde kammaren följande frågor:
Hr Nils Hansson hade i en till Konstitu-
tionsutskottet ingitven motion föreslagit att
dels resekostnadsersättning och arvode skulle
tillerkännas Första kammarens ledamöter till
samma belopp, som nu uppbures af ledamö-
terna i da kanimaren, dels till Första
kammaren skulle kunna väljas män, som upp-
nått 35 års ålder samt egde och minsttre år
före valet egt fastighet till taxeringsvärde ej
understigande 40,000 rdr eller ock till staten
skattade samt under tid som nyss sagd vore
skattat för minst 2,000 rdr årlig inkomst af
kapital eller arbete, dels ock rätt att deltaga
i val af ledamot i Andra kammaren skulle
tillkomma inom den kommun, der han vore
bosatt, en hvar i kommunens allmänna ange-
lägenheter röstberättigad man, hvilken an-
ingen egde eller med stadgad åborätt inne-
hade fast egendom på landet eller i stad till
ett taxeringsvärde af minst 500 rdr eller för
lifstid eller minst 5 år arrenderatjordbruks-
fastighet till taxeringsvärde ej understigande
3,000 rår eller ock erlade till staten bevill-
ning för en till-minst 400 rdr uppskattad
årlig inkomst. Utskottets afstyrkande utlå-
tande blef af kammaren godkändt. Hr Lin-
nås ätvenledes afstyrkta motion angående den
förändring i riksdagsordningen, att valrätt
skulle inom den kommun, der han är bosatt,
tillkomma hvar och en i kommunens angelä-
ganheter röstberättigad man blef likaledes af
ammaren afslagen.
Följande utskottsutlåtanden, hvilka nyligen
blifvit behandlade i Första kammaren och
för hvilka vi således förut redogjort, blefvo
af kammaren bifallna: Första Tillfälligas, med
anledning af hrr Linnes och Silfverstolpes
motioner om ändring i gällande reglemente
för folkskollärarnes pensionering; Statsut-
skottets, angående eftergift åt Vesterås dom-
kyrkokassa af ett beviljadt statslån. Afven-
vå blef med 71 röster mot 64 J. Jonassons
bekanta motion angående permanenta skilje-
domstolar efter ett längre Meningsutbyte, i
hvilket utrikesministern deltog, af kammaren
på det sätt utskottet föreslagit bifallen.
Med anledning af hr Nils Hanssons
ofvannämda motion uppstod en liflig diskus-
sion, i - hvilken många af landsbygdens
representanter yttrade sig.
Fr Nils Hansson bemötte de skäl, som utskottet
åberopat. Han var öfvortygad att den nu förefintliga
karaktersskilnaden emellan kamrarne icke skulle ge-
nom den af honom föreslagna förändringen rubbas,
och särskildt betonade talaren orättvisan deraf, att
många mindre hemmansegare, som enligt den förra
riksdagsordningen voro -valbara, nu voro uteslutna
från denna medporgerliga rättighet. Yrkade åter-
remiss. . us - 3
Hr Danielsson trodde det knappast löna mödan
för närvarande att söka genomföra en så gtor reform;
men måhända vore den tid icke aflägsen, då hoppet
skall följas af visshet och fallbordan. Ersättning
till Första kammarens ledamöter visade si allt mer
och mer nödvändig, då man vet att på mänga orter
fipnas få, som äro villige att åtaga Mig det löplösa
uppdraget, Inom hela ndet förnimmes en allmän
Bnoskan ekar en förändring och talaren: trodde att
ea sådän skulle verka godt äfven inom Andra kam-
maren. ;
Hr Anders Svensgon erinrade derom att motio-
nen föll förra riksdagen med blott 1 rösts risoritet
och att 7 af Andra kammarens utskottsledamöter e-
serverat sig mot det af utskottet fattade afstyrkande
beslutet. alaren hade dock ännu i alltför friskt
minne det jubel, hvarmed 1865 ärg riksdagsordning i
hela landet mottoss. och han skattade densamma