Napoleon. Men då skall det vara slut med
dynastien, ty hellre än att rösta för en sådan
man, som Frankrike nu stöter bort från sig,
som armån föraktar och kleresiet förbannar,
vilja vi rösta för grefven af Chambord eller
för hvilken som helst annan. Prins Napoleon
är utstött från dynastien och skall aldrig
mera komma in i den.
Times anmärker i en ledande artikel an-
gående denna brytning mellan den kejser-
liga familjen och prins Napoleon följande:
Det kan numera ej vara tvifvel underka-
stadt, att prins Jeröme Napoleon bedrifver
politik på egen hand, utan att bry sig om
den kejserliga prinsens intressen. Derför är
det icke öfverraskande att han i måndags
ej var närvarande på Chiselhurst. Hvilket
intryck detta skall frambringa i Frankrike
veta vi icke, men här i England kunna vi
icke hysa några sympatier för prins Jeröme
Napoleon. Han skulle icke vara något, om
han ej hette Napoleon; han är skyldig
stronföljaren respekt; och allt hvad han
har, har han fått af den kejserlige prinsens
fader, Napoleon den tredje. Kejsaren hade
alltid orsak att hysa oro för honom, men
öfverhopade honom ändock alltid med god-
het. Den demokratiska ifver, som nu glö-
der i honom, slumrade under den lyckliga
tid, då han lefde i Mendosa och Palais
Royal. Vi tro att den bästa utsigt han haft
för att blifva något i Frankrike hade varit
att med all kraft understödja det kejserliga
partiet.