förbättrande på handelskrisen och landet
skulle vinna nytt förtroende samt affärerna
få ny fart, något som väl behöfves för att
man skall kunna bära de stora skattebör-
dorna. Europa skulle ock deri se ett bevis
för att lugn och ordning återkommit i sin-
nena.
Från Newyork berättas att kongressen nu
åter fått att göra med mormonfrågan. Flera
invånare i Utah, som icke äro mormoner,
hafva uppsatt och inlemnat en klagoskrift, i
hvilken berättas att fem sjettedelar af be-
folkningen i Utah äro medlemmar af en or-
ganisation, hvars anhängare vilja gifva sig
en religiös karaktär, men likväl begå de
största brott. Dessa brott äro framförallt
polygami och blodsutgjutelser, och dertill
få medlemmarne af detta samfund uppma-
niogar från sjelfva predikstolen. De som
undertecknat skrifvelsen fordra att särskilda
lagar skola stiftas för Ut.h för att motverka
dessa beklagliga förhållanden. Delegerade
från mormonerna öfverlemnade å sin sida
en petition, i hvilken de begära tillsättan-
det af en undersökningskommission. Natur-
ligtvis är meningen härmed att vinna tid.
En depesch från general Wolseley med-
delar åtskilliga intressanta upplysningar om
de konstgrepp ashantiernas konung Coffee
Kallicalli nyttjat för att gäcka sina motstån-
dare. Man ser deraf att ashantikonungen
icke behöfver gå i europeiska diplomatiens
skola för att lära sättet att vilseleda sina
fienåer. General Wolseley berättar, huru
ashantikonungen sände honom bref med an-
bud om fred och kapitulation. Vidare hade
han frigifvit de hvita fångar som voro i
hans våld och sökt bibringa dem den öfver-
tygelsen att han ej var mäktig att vidare
göra något motstånd mot engelsmännen. Fri-
gifvandet af fångarne samt deras berättel-
ser inverkade nu på generalen så, att han
ej trodde sig böra gå alltför häftigt tillväga
mot fienden. Emellertid nyttjade ashanti-
konungen den tid general Woseley ej vidtog
några kraftiga åtgärder till att samla en
krigsstyrka. Denna sammandrogs i närheten
af Kumassi vid Amoaful. Lyckligtvis fick
generalen reda på dessa operationer af fien-
den, innan de ännu blifvit afslutade. Sir
Wolseley anföll då Amoaful och vann der
efter en förtviflad strid mot fienden, som
gjorde större motstånd än man kunnat vänta,
en fullständig seger. Generalen förföljde
sedan fiendens armå, som alltjemt retirerade
och gjorde föga eller intet motstånd.
På telegrafisk väg vet man vidare attge-
neral Wolseley intagit och uppbränt hufvud-
staden Kumassi samt derefter börjat åter-
tåget till kusten... Ashantikonungen har vi-
dare skickat sändebud med begäran om fred
samt gifvit 1,000 uns guld såsom afbetal-
ning på krigskos naderna. Enligt Daily
Telegraph lyda fredsvilkoren med ashantierna
på följande sätt: ashantikonungen betalar
50,000- uns- guld i krigsköstnader, uppgif-
ver anspråken på sina landtområden, drager
sina trupper tillbaka från de britiska be-
sittningarne på Guldkusten, upprätthåller och
beskyddar en handelsväg från Kumassi till
floden Prah samt afskaffar för all framtid
menniskooffren.