Utsigterna för utvandrare till
Förenta staterna.
Svenska och norska könsulatet i Newyork
har lemnäat följande skildring af förhålländena
i de nordamerikanska fristaterna:
Då tiden fa närmar sig att emigrationen
för detta år tager sin början, torde det må-
hända vara på sin plats att lemna någon
upplysning om de förhållanden, ankommande
emigranter äro underkastade här i Amerika,
eller rättare häri Newyork. Tillståndet bland
arbetarne har under de senare åren blifvit
sämre och sämre, men det har dock aldrig
varit så dåligt som just under denna vinter.
Utom af det-öfverflöd på arbetskrafter, som
emigrationen för med sig, har det nuvarande
tillståndet hufvudsakligen förorsakats af den
bekanta paniken under oktober och novem-
ber månader af förra året; och som man vid
slika tillfällen af erfarenhet känner, går det
mycket lång tid åt innan de olika verksam-
hetsgrenarne åter inkomma i sina gamla
gängor efter dylika våldsamma och plötsliga
omkastningar. Man får hvarje dag läsa i:
tidningarne om nedläggande af fabriker -OCch
verkstäder eller delvis inskränkande af så-
dana, och arbetarne blifva naturligtvis afske--
dade. Icke blott enskilda utan -äfven de all-
männa verkstäderna och etablissementerna.
tillstängas, och det händer icke så sällan att
arbetare, hvilka en längre tid arbetat, för en
dägspenning knappt tillräcklig till underhåll.
för dem och deras familjer, plötsligt se sig
beröfvade all möjlig utsigt att kunna lifnära
sig och de sina och måste gripa till tiggar-
stafven. Vidare finnas många fabriker, som
ännu äro till en del i verksäåmhet, hvilka en-
dast till hälften - eller alls icke:betala sina
arbetare deras förtjentalön, hvarför man har:
exempel på att flera arbetare sammanslutit
sig för att anställa process mot vederbörande
arbetsgifvare, men man inser naturligtvis lätt.
huru mycket at beloppet, om: saken slutliger
vinnes, går i.advokatens ficka. Mån hade:
ju i förra månaden uppträden af der arber:
tande klassen, hvilka, om de-ock ville gifva
sig sken af att vara härledda af politiska
skäl, dock hade sin rot i den rådande arbets-
lösheten, i det att neimligen största delen af
de verksamma i församlingarne bestod af år-
betare, hvilka en längre tid gått utan att ha
något att lefva utaf, och som nu ville begagna
sig af tillfället att möjligen på. våldsam väg
kunna förskaffa sig lifsuppehälle på det all-
männas bekostnad. Konsulatet Har naturligt-
vis dagligen ofantligt mycket bryderi af ar-
befslöst folk, hvilka nästan alla, men först för
sent, ångra att de blifvit dragna hit utan de
allra minsta resurser eller utan något engage-
ment på förhand. Många äro också de, som
resa hem igen, sedan de-sålt-och pantsatt
allt. för attförskaffa. sig passagerarebiljett.
Att de här i korthet skildrade förhållandena
icke blott egarumi Newyork, utan äfven till
en del i Vestern och andra delar af Amerika,
derpå har man tydliga bevis deruti, att många
esomoftast komma resande hit från långt af-
lägsna ställen; och reflekterar man på de
goda; ja i några fall utmärkta förhållanden,
under hvilka en svenska öch norska ällmo-
en. nu för tiden lefver hemmai sitt fädernes-
and, synes det förunderligt att så många lätt-
ginnigt begifva sig till ett land, hvarest
så många beklagliga exempel förefinnas på
huru det kan gå äfven den dugligaste arbe-
tare. Att det deremot för landsmän med
kapital, tillräckligt nog att köpa jord för och
att kunna betala de första omkostnaderna,
både. i Vestern och dd södra inre trakterna
af landet finnes. godt..tillfälle att komma
sig upp till en någorlunda sjelfständig -ställ-
ning, kan naturligtvis ej förnekas, lika litet
som att folk, som hemifrån äro i besittning
af fullkomlig skicklighet i en eller annan
praktisk riktning, genom sparsamhet och ge-
nom att ständigt, när förtjensten är god,
tänka på de förändringar framtiden kan med-
föra, kan komma sig väl upp här. Det finnes
många, som endast fästa afseende vid det
goda de höra om Amerika, men som deremot
ej låna örat åt skuggsidorna; men att dessa
taga-storligen fel, när de tro att de på detta
sätt bilda sig den riktiga åsigten om förhål-
landena och utsigterna här, är natärligt.
Kunde man procentvis angifva antalet af dem,
som verkligen skapa sig en framtid här, och
å dem, som duka under, skulle detta säker-
igen afskräcka många från att emigrera hit.