Herr Ahlborns föredrag om husslöjdens tillstånd i riket. Af allt hvad man gjort till husslöjdens befrämjande har intet varit så fruktlöst och oriktigt som att skicka adepter från landet in till städerna för att lära, ity så snart dessa hafva I kommit in i sitt yrke äro de redan så införlifvade med stadsintressena, att de sedan ej lära återvända till sina hemorter för att der meddela hvad de inhemtat: Detta sätt var dock det första som användes när man började tänka på den inhemska husslöjdens upphjelpande. Så skickade för 8 år sedan urfabrikören Linderoth efter en person från Dalarne, hvilken skulle få lära urmakeriet för att sedan kunna höja urfabrikationen i sin hemort. Mannen:blef en skicklig urmakare, men vände aldrig åter till sitt land. År 1846 skaffade prosten Örtenbladh i Dalsland en särdeles begåfvad. ung man till hufvudstaden för att vid Slöjdskolan utbilda sig i träsnideriyrket, i hvilket han i sin hemort utmärkt sig. Mannen reste och syntes aldrig mer. Derför när man för fyra år sedan ändrade metod och hushållningssällskapen, understödda af Slöjdföreningen, togo hand om saken och i sina län föranstaltade möten, anskaffade slöjdskickliga personer, som reste omkring och meddeladeundervisning, utlemnademödeller och mönsterritningar m. m., då tog saken en ny fart och man var inne på den rätta vägen. Sedan dess hafva 91 möten blifvit hållna, och hafva dessa varit besökta af tillsammans 16,000 personer. Mitsta intresset har visats i de nordliga länen, .ehuruväl-de långa vinterqvällarne der skulle lämpa sig särdeles för sysselsättningar inomhus; men der betingar å andra sidan den långa sommarvakan den långa vintersömnen, ty man sofver mest hela vintern i de-torra trakterna: I jembredd med : husslöjdens utveckling ha äfven en viss sparsamhet och omtanke för framtiden allmer vunnit insteg fonom husbondeföreningarnes verksamhet, hvilka söka rikta foölKets uppmärksamhet på nyttan af dessa sjelfbjelpsanstalter, lifränte--och kapitalförsäkringarne, hvilka just äro de kraftigaste medlen att hålla arbetaren qvar vid den svenska jorden, då han vet att hans ålderdont är-betryggad. Husfliten och lifränteförsäkringarne stå i det närmaste sammanhang med hvarandra, äå de båda gå utpå besparing, de förra af tid, de senare af pengar. tt hbusslöjden mångenstädes kan ge upphof till en storartad industri och icke allenast bespara utgifter, utan äfven blifva en verklig inkomstkälla har man sett exempel på. Under den stora hungersnöden 1811 hade ep man i Upländ; hvilken befafin sig I de aldra knäppaste omständigheter, för att kunna skaffa sig någon sbiförtjenst börjat tillverka gröfre leksaker. Som han snart fann industrien lönande, egnade han big utestutände ät densamma och fabricerade slutligen finare leksaker; hvilka han kunde äfsättar i staden! -Mannensär nu förmögen Der bekanta Våhlastolarnes tillverkning, som antagit. karakteren af en storartad industri, räknar som upphofsman en fanjunkare Sundelin, hvilken för sin talrika familjs uppehälle måst tillgripa denna. utväg: Exemplet följdes. Öfverroduktionen anledning till afyttring till stäerna. . Nu tillverkas 30,000 stolar årligen af 300 personer, fördelade på 70 byar, och Tikväl kan ej konsumtidasbehofvet fyllas, Följande redogörelse för de olika länen skall lemna en föreställning om husflitens ståndpunkt i de olika örterna. PoUpsäla län har genom den af landshöfding Hamilton i: Upsala mrättade: handtverksskolan intresset för slöjder betydligt stigit. Senaste utställningen vittnar om en ganska uppdrifven färdighet i åtskilliga grenar. Detta län här att tippvisa den:största träsnidare Sverige haft. Det var: soldaten Falk, som, utan att ha färt sig rita, utvecklade en färdighet i träsnideri, hvars motstycke man tilt och med i utlandet får leta efter — Talaren utlemnade-härvid till-jemförelse ett piphufvudj på hvilket nämde Falk.skwip Gustaf ILAdoltislaget vid Stuhm, samt tvenne pappersknifvar, köpta på Wienpositionen, och voro dessa ändock bland IG bästa som der funnits i, den. vägen. (sofie: Isberg, den berömda träsniderskan i totala, hade genom att kopiera några 5: Falks piphufvuden erhållit sin första väckelse och ledning i den konstitdustrigren hon sedermera med så stor framgång idkat. Stockholms fän, Öm man undantåger den slöjdverksamhet som idkas vid Slöjdskolan och de bandtverksskolor som finnas vid Stadsmissionens skola, Manilla, Prins Karls inrättning, vid Turinge och Brännkyrka; såfuskränker. sig den egentliga landtbefolkningen tillsatt göra qvastar och viskor samt mossor till innanfönster. In mönsterskola -lär dock inom detta län vara påtänkt, hvarifrån undervisäre skola utskickas. (Sorunda-bearnes . gröfre korgarbeten styckas vara glömda. D. N) Södermanlands län, Den bästa praktiska slöjdinrättning i riket är den af grefve Claes Lewenhaupt på Claestorp instiftade. Här tillverkas träskor; borstar, etiketter, leksaker, hushållssaker af trä, väfnader af aspspån till Hattar, korgar och dylikt. Härväro de första träväfnadsförsöken anställda. Husbållningssällskapets-stipendiat, Henrik Eriksson; en elev af.den blinde August. Olsson från Manilla, hade utställt korgarbeten på utställningen i Upsala, hvilka ådrogo sig stor uppmärksamhet. : t-raöt and. Här råder ett raskt tf. 24 slöjdmöten hafva i alla länets delar blifvit hållna förliden sommar. 221 Been hafva anmält sig fill erhållande af modeller. AlX slöjdgrenar äro här representerade. IT Mjölby äro 3505 personer ssysselsatta med: skomakeri. 200 par fallverkas om. dagen, 60;000: om året. Stora partier afyttras till Stockholm och. Norrland. Skodonen kosta-12 å 15 rdr paret. Or förtjensten räknas till 3 rdr paret; så inflyta årligen 180;000 rdr:i arbetslöner i denna socken och är omsättningen omkring 900,000,rdr årligen. —I Hammarkinds härad tillverkas manshattar af halm. Vid sista mötet i Gnsum hade Mina Johansson stnonerat dvlika å 1: 25 stvcket (med foder och