Herr Ahlborns föredrag om hus-
slöjdens tillstånd i riket.
Af allt hvad man gjort till husslöjdens be-
främjande har intet varit så fruktlöst och orik-
tigt som att skicka adepter från landet in till
städerna för att lära, ity så snart dessa hafva I
kommit in i sitt yrke äro de redan så införlif-
vade med stadsintressena, att de sedan ej lära
återvända till sina hemorter för att der meddela
hvad de inhemtat:
Detta sätt var dock det första som användes
när man började tänka på den inhemska hus-
slöjdens upphjelpande. Så skickade för 8 år se-
dan urfabrikören Linderoth efter en person från
Dalarne, hvilken skulle få lära urmakeriet för
att sedan kunna höja urfabrikationen i sin hem-
ort. Mannen:blef en skicklig urmakare, men
vände aldrig åter till sitt land. År 1846 skaf-
fade prosten Örtenbladh i Dalsland en särdeles
begåfvad. ung man till hufvudstaden för att vid
Slöjdskolan utbilda sig i träsnideriyrket, i hvil-
ket han i sin hemort utmärkt sig. Mannen re-
ste och syntes aldrig mer.
Derför när man för fyra år sedan ändrade
metod och hushållningssällskapen, understödda
af Slöjdföreningen, togo hand om saken och i
sina län föranstaltade möten, anskaffade slöjd-
skickliga personer, som reste omkring och med-
deladeundervisning, utlemnademödeller och mön-
sterritningar m. m., då tog saken en ny fart och
man var inne på den rätta vägen. Sedan dess hafva
91 möten blifvit hållna, och hafva dessa varit
besökta af tillsammans 16,000 personer.
Mitsta intresset har visats i de nordliga lä-
nen, .ehuruväl-de långa vinterqvällarne der skulle
lämpa sig särdeles för sysselsättningar inomhus;
men der betingar å andra sidan den långa som-
marvakan den långa vintersömnen, ty man sof-
ver mest hela vintern i de-torra trakterna:
I jembredd med : husslöjdens utveckling ha
äfven en viss sparsamhet och omtanke för fram-
tiden allmer vunnit insteg fonom husbonde-
föreningarnes verksamhet, hvilka söka rikta foöl-
Kets uppmärksamhet på nyttan af dessa sjelf-
bjelpsanstalter, lifränte--och kapitalförsäkringar-
ne, hvilka just äro de kraftigaste medlen att
hålla arbetaren qvar vid den svenska jorden, då
han vet att hans ålderdont är-betryggad. Hus-
fliten och lifränteförsäkringarne stå i det när-
maste sammanhang med hvarandra, äå de båda
gå utpå besparing, de förra af tid, de senare
af pengar.
tt hbusslöjden mångenstädes kan ge upphof
till en storartad industri och icke allenast be-
spara utgifter, utan äfven blifva en verklig in-
komstkälla har man sett exempel på. Under
den stora hungersnöden 1811 hade ep man i
Upländ; hvilken befafin sig I de aldra knäppa-
ste omständigheter, för att kunna skaffa sig nå-
gon sbiförtjenst börjat tillverka gröfre leksaker.
Som han snart fann industrien lönande, egnade
han big utestutände ät densamma och fabrice-
rade slutligen finare leksaker; hvilka han kunde
äfsättar i staden! -Mannensär nu förmögen
Der bekanta Våhlastolarnes tillverkning, som
antagit. karakteren af en storartad industri, räk-
nar som upphofsman en fanjunkare Sundelin,
hvilken för sin talrika familjs uppehälle måst
tillgripa denna. utväg: Exemplet följdes. Öfver-
roduktionen anledning till afyttring till stä-
erna. . Nu tillverkas 30,000 stolar årligen af 300
personer, fördelade på 70 byar, och Tikväl kan
ej konsumtidasbehofvet fyllas,
Följande redogörelse för de olika länen skall
lemna en föreställning om husflitens ståndpunkt
i de olika örterna.
PoUpsäla län har genom den af landshöfding
Hamilton i: Upsala mrättade: handtverksskolan
intresset för slöjder betydligt stigit. Senaste
utställningen vittnar om en ganska uppdrifven
färdighet i åtskilliga grenar. Detta län här att
tippvisa den:största träsnidare Sverige haft. Det
var: soldaten Falk, som, utan att ha färt sig rita,
utvecklade en färdighet i träsnideri, hvars mot-
stycke man tilt och med i utlandet får leta ef-
ter — Talaren utlemnade-härvid till-jemförelse
ett piphufvudj på hvilket nämde Falk.skwip
Gustaf ILAdoltislaget vid Stuhm, samt tvenne
pappersknifvar, köpta på Wienpositionen, och
voro dessa ändock bland IG bästa som der fun-
nits i, den. vägen. (sofie: Isberg, den berömda
träsniderskan i totala, hade genom att kopiera
några 5: Falks piphufvuden erhållit sin första
väckelse och ledning i den konstitdustrigren
hon sedermera med så stor framgång idkat.
Stockholms fän, Öm man undantåger den slöjd-
verksamhet som idkas vid Slöjdskolan och de
bandtverksskolor som finnas vid Stadsmissionens
skola, Manilla, Prins Karls inrättning, vid Tu-
ringe och Brännkyrka; så- fuskränker. sig den
egentliga landtbefolkningen tillsatt göra qvastar
och - viskor samt mossor till innanfönster. In
mönsterskola -lär dock inom detta län vara på-
tänkt, hvarifrån undervisäre skola utskickas.
(Sorunda-bearnes . gröfre korgarbeten styckas
vara glömda. D. N)
Södermanlands län, Den bästa praktiska slöjd-
inrättning i riket är den af grefve Claes Lewen-
haupt på Claestorp instiftade. Här tillverkas
träskor; borstar, etiketter, leksaker, hushålls-
saker af trä, väfnader af aspspån till Hattar,
korgar och dylikt. - Härväro de första träväfnads-
försöken anställda. Husbållningssällskapets-sti-
pendiat, Henrik Eriksson; en elev af.den blinde
August. Olsson från Manilla, hade utställt korg-
arbeten på utställningen i Upsala, hvilka ådrogo
sig stor uppmärksamhet. :
t-raöt and. Här råder ett raskt tf.
24 slöjdmöten hafva i alla länets delar blifvit
hållna förliden sommar. 221 Been hafva an-
mält sig fill erhållande af modeller. AlX slöjd-
grenar äro här representerade. IT Mjölby äro
3505 personer ssysselsatta med: skomakeri. 200
par fallverkas om. dagen, 60;000: om året. Stora
partier afyttras till Stockholm och. Norrland.
Skodonen kosta-12 å 15 rdr paret. Or förtjen-
sten räknas till 3 rdr paret; så inflyta årligen
180;000 rdr:i arbetslöner i denna socken och är
omsättningen omkring 900,000,rdr årligen. —I
Hammarkinds härad tillverkas manshattar af halm.
Vid sista mötet i Gnsum hade Mina Johansson
stnonerat dvlika å 1: 25 stvcket (med foder och