RR, a OSDV VOR YG HARG smärre ersättningar till vittnen m. m.; hvarjemte firmans ombud, vice häradshöfdingen Landegren, dömdes att för missfirmligt skrifsätt mot advokatfiskalen Tham m. fl. utgifva två bötesbelopp, hvartdera å 10 krönor. Utrikes-Nyheter. Den middag, som marskalk Mac Mahon gaf för nåera dagar sedan för några framstående personer i venstra centern, har ingifvit högern stor oro. Den fruktar ett närmande mellan venstra och högra centern. Men för att lyckas i ett sådant försök måste den högra centern gå in på att arbeta för en konservativ republik. Eljest är saken mera omöjlig än någonsin. Hvad angår maskalken har han vid ofvannämda middag iakttagit stor förbehållsamhet beträffande politiken. För ögonblicket måste hans tankar vara riktade på att söka befästa septennatet. Af denna anledning påskyndar han ock 30-mannautskottets arbeten för ett snart framläggande af lagar för organiserandet af styrelsen af den 24 maj. Men utskottet, som väl känner alla svårigheter, som äro förknippade med detta lagförslag, gör sig ingalunda någon brådska och har för öfrigt tillräckligt mycket att göra med andra lagstiftningsarbeten. Emellertid kan man ej undgå att erkänna att Mac Mahon är lika litet omtyckt som koalitionen af den 24 maj hvilken han har att tacka för sin makt. Men Mac Mahon har ej ännu spelat ut sitt sista kort och framtiden skall utvisa, om han gjort sig blott och bart till den brygga, på hvilken orleanister eller bonapartister skola tåga in i Tuilerierna. Länge kan han dock ej undgå att bekänna färg, ty Thiers anseende är utan all mot sägelse i stigande. Hans öppna bref till Lepetit och hans-ännu mera öppenhjertiga tal till den deputation, som till honom öfverlemnade det album han erhöll af i Newyork boende fransmän, båda dessa handlingar äro att betrakta, om icke såsom manifester, dock såsom tecken till stor tillförsigt, och de betraktas ock så af mera insigtsfulla iakttagare. ...De tidningar, öfver hvilka Decazes och Broglie förfoga, äro emellertid i högsta grad förbittrade öfver Thiers uppträdande och förbudet mot offentlig försäljning af XIX Siecle är liksom en hotelse mot alla de tidningar som kämpa mot ultramontanerna och för Thiers; Klokt nog betraktar Thiers valförsamlingens upplösning som .en öppen fråga; och det kan: ej: heller fela, att om nya val företagas — och den tiden kan komma förr än Mac Mahon och: hans. ministrar tro — dessa val skola gifva en center, som är stark nog att beherrska situationen och som gör denna fasta konservativt-liberala politik möjlig, hvars förnämsta representant Thiers är. Resultatet af valen i depärtementerna Vienne och Vaucluse har, enligt hvad ett telegram upplyst; utfallit så, att den konservativa republikanaren Lepetit blifvit vald med 30,890 röster soch den radikala LedruRollin med 16,363. Den bonapartistiska kandidaten Beauchamp, hvars val man ansåg för säkert, fick 26,560 och Ledru-Rollins motkandidat Billiotti, som tillhör Högern, 14,557 röster: . Beauchamps: fäll skall säkert verka nedslående på det kejserligt sinnade partiets förhoppningar; det kan med skäl tillskrifvas de vigtiga ord Thiers uttalade för motkandidaten Lepetit. andra sidan skall Ledru-Rollins val utan tvifvel i hög grad. skada republikens sak, En utländsk tidning meddelar åtskilliga detaljer ur processen mot den 80-årige Raspail, som äro karakteristiska ej blott för honom, utan ock för franska embetsmän i allmänhet. Efter några inledande anmärkningar att Raspail studerat till prest och redan såsom ung gjort sig bemärkt för sin talang såsom predikant och för sina-djupa kunskaper såsom professor i filosofi, fortfar tidningen pc följande sätt:Då uppstiger plötsligt tviflet iden unga professorns själ, han lemnar seminåriet, sin biskop och sina kardinaler och börjar, fattig som han är, gifva lektioner i Paris och att sjelf i grund studera mnaturvetenskaperna. Derefter sysselsätter ban sig med politik. Hr proku? ratorn, säger han inför domstolen, lekände med sin lorgnett, bar sagt eder mycket; mina herrar; öfver mitt förflutna lif. Jug är-gammal och kunde icke påminna mig alla mina förbrytelser. Min första dom fälldes år -1815; jag har jesuiterna att tacka för den. År 1815 blef jag första gången dömd till döden. Allt detta säger han lugnt, nästan likgiltigt, blott med afseende på årtalet synes han tveka ett ögonblick, ungefär såsom en af oss skulle tveka, om man frågade -honom,hvilken han först gjort sin — kur en blondin eller en brunett. Men hr prokuratorn är också gammal, och hr Raspail förstår att vara litet elak, fastän på franskt sätt. Han berättar om sina strider mot Louis Philippe. Jag vet inte, om mitt minne sviker mig, ni måste bäst veta det, hr .prokuratör, ni var då konungens advokat. : Prokuratorn betraktar mycket andäktigt det framför honom stående bläckLann sd TY LK a Fl 6 oo Ng