Nytt i bokhandeln.
Det nyligen utkomna januari-häftet af Svensk
Tidskrift, utgifven af H. Forssell, utmärker
sig för samma förtjenstfulla innehåll, som nu
ander flera år gjort tidskriften högt uppbu-
ren af den litterära allmänheten. Onekligen
fyller detta organ ett ganska väsentligt be-
hof inom vår periodiska press. De dagliga
tidningarne, hvilka inom vårt glest befol-
kade land icke kunna påräkna en så vid-
sträckt läsarekrets som i folkrikare länder
och följaktligen icke alltid kunna ställa fack-
insigter till sitt förfogande, nödgas nemligen
ofta inskränka sig till ett flyktigt omnäm-
nande af den filosofiska och historiska forsk-
ningens resultater samt konstens företeelser,
ehuru dessa faktorer på det närmaste in-
gripa i samhällslifvet uti politiskt och eko-
nomiskt, socialt och religiöst afseende.
Främst bland de artiklar, som förekomma
i ofvannämda häfte, står — icke blott med
afseende på ordningsföljden utan äfven med
hänsyn till ämnets vigt och behandlingens
grundlighet — prof. Borelii uppsats om
Den gamla och den nya tron. Denna ännu
icke fullbordade afhandling utgör en högst
läsvärd och med ledning af de två senare
årens rikhaltiga Strauss-literatur anställd un-
dersökning af Strauss sista, uppseendeväc-
kande arbete, i hvilket den djerfve rationa-
listen på ett sätt, som skulle kommit Her-
bert och Voltaire alt häpna, underkänner
hela den kristua verldsåskådningen samt till
och med förnekar en personlig Guds till-
varo. Uti detta arbete, hvilket i Tyskland
på två år upplefvat 6 upplagor och derstä-
des täflar i popularitet med den nya Hart-
mannska filosofien, har förf. helt och hållet
lemnat den jemförelsevis moderata kritiskt-
exegetiska ståndpunkt, som han för 3 de-
cennier sedan intog, och från hvilken han
ansåg sig böra medgifva att menskligheten
hvarken kan vara utan den historiska Kristus
eller öfverhufvud taget utan religion; nu har
han hunnit ända derhän, att han frånkänner
det moderna samhället en specifikt kristlig
karaktär. Grunddraget i Jesu verldsåskåd-
ning är förkastandet af allt. jordiskt; men
just på uppskattningen af det jordiska beror
vår tids stora framsteg icke blott i teknik
och industri utan äfven i naturvetenskap,
statsrätt ja, till och medi konst och poesi.
Hvad skulle man i vårt kära fädernesland
sagt derom i början af 1840-talet! — Vi
kunna icke lemna någon fullständig redogö-
relse för hr Borelii framställning, innan den
hunnit afslutas; men vi uppmana våra lö-
sare att egna densamma mycken uppmärk-
samhet, såsom den onekligen förtjenar. Det
är emellertid tillfredsställande att veta, det
vi numera ha åtminstone en akademisk filo-
sof, som följer med tidens andliga rörelser.
Ha de dogmatiskt-ortodoxa teologerna eller
de boströmskt-ortodoxa filosoferaa i Upsala
ännu hört talas om v. Hartmanns och Strauss
senaste arbeten?
Prof. Odhner har i en artikel ganska strängt
nagelfarit Fryxells i sista delen af hans hi-
storiska berättelser uttalade omdöme - om
Gustaf den tredje och statshvälfningen 1772,
hvilket han på anförda grunder ogillar. Hr
0. anser det vara ådagalagdt. att en revolu-
tion var ett oundvikligt ondt för 1772 års
Sverige, och han umdertrycker icke sin åsigt
att--hr FE. är att betrakta såsom: en repre-
sentant för den subjektiva och tendentiösa
historieskrifningen, hvilket — om kritikern
I får tagas efter orden — icke rätt väl står
tillsammans med det omdöme, hvarmed upp-
satsen inledes; det heter nemligen i början
att ingen bland Sveriges historiske författare
i äldre eller nyare tider har inlagt så stor
förtjenst om fäderneslandets historia som prof.
Fryxell; ifall man afser väckandet af ett all-
männare intresse för de fosterländska min-
nena samt spridandet af historisk läsning och
historisk kunskap till. vidsträckta kretsar af
samhällett.. En sådan förtjenst vore väl
minst sagdt tvetydig, om den blifvit lagd i
dagen på bekostnad af den sanningskärlek
och opartiskhet, . som med rätta fordras af
historieskrifvaren. Utaf det intresse, med
hvilket våra historici egna sig åt undersök-
ningen af den inre ställningen under Gustaf
den tredjes tidigaste regeringsperiod taga vi
oss anledning till åen förhoppningen att det
icke skall dröja länge, innan man kom
mer på det klara med en politisk per
sonlighet och en politisk händelse, som stå
temligen. enstaka i vår historia samt dess:
utom icke äro långt aflägsna från vår egen tid
Tidskriften innehåller för öfrigt en konst
historisk, en språkvetenskaplig och tvenn
CJ
f- ) estetiska receasioner.. I den förstnämda ha
n I en förf., som uppträder under signature
r. I —r—, med anledning af dr Sanders i 2:n
häften utkomna bok: Nationalmuseum. Bi
re hh a I 02
KL hk mr NA bt: