Utrikes-Nyheter.
Den politiska himlen i Wien har på se-
nare tiden blifvit förmörkad af tunga moln.
Man har med otålighet väntat kejsar Frans
Josefs hemkomst från Rysslatd och man
väntar att stora förändringar skola tima ef-
ter hans återkomst till. Wien. Att ministö-
ren Szlavy i Ungern är sinnad att inlemna
ein afskedsansökan är bekant. Men äfven
i Cisleithanien förestå vigtiga händelser.
Ställningen är långt ifrån tillfredsställande
och ministeren Auerspergs belägenhet är i
detta ögonblick mycket kinkig. Den libe-
rala majoriteten, som har uppehållit den och
hvaraf den påstod sig vara ett officielt ut-
tryck, tyckes hu ogilla dess vackling och
halfmesyrer. Den stränghet som ministören
har visat den liberala pressens förnämsta
organer, endast derför att de ej lemnat sitt
bifall till Pretis finanspolitik, har åstadkom-
mit en fullständig brytning.
Verkan af denna splittring har ej låtit
vänta på sig. I ett af riksrådets möten blef
ministeren besegrad med stor majoritet vid
frågan om en revidering i liberal anda af
presslagstiftniogen. Furst Auersperg skall
nu enligt officiella meddelanden framlägga
ett förslag till vidtagande af mått och steg
mot den olyckliga vändning förhållandena
tagit. Af hvad natur detta förslag är vet
man äpnu icke.
Neue Wiener Tagblatt anmärker med af-
seende på sakernas ställning följande: Affä-
rerna gå illa, arbetet stannar af, de politi-
ska iderna finna antingen ej något stöd hos
folket eller ock hållas de hemliga; hvarifrån
skulle då entusiasm eller bifall komma?
Valreformen har blifvit ett lappverk, i den
kyrkliga frågan har ministören nöjt sig med
en neutral ställning, hvilken kommit kyrkan
till godo. Veridsutställningen har gestaltat
sig till ett nederlag. Under den finånsiella
krisen vidtogos ej de mått och steg som
behöfts för att sätta en gräns för forderf-
vet. Man kan till och med säga, att rege-
ripgen har i sin finanspolitik blottinvecklat
sig i eklatanta motsägelser. Vi måste kon-
statera, att till och med parlamentet genom
sin navarande verksamhet ej motsvarat de
förhoppningar man ställt derpå. Sådana
fakta kunna icke öka den allmänna be-
låtenheten, men likväl kan ej regeringen be-
klaga sig, att den på fin väg fubnit någon
häftig opposition.
Man har länge hört talas om den splittring
som egt rum i Spahien mellan de statsmän
som för några mårader sedän bemäktigade sig
makten, tack var general Pavias kraft. De
radikala demokritorna å ena sidan, anförda
af Martos, och å den ändra de konstitutio-
nella progressistena, som till. sifi chef valt
Sagasta, söks att ömsesidigt utestänga hvar-
andra från maktå, Mellan dessa båda par-
tier söker märskåk Serrano fåfängt att stifta
någon enighet. Jå hvarje laglig opposition,
vare sig att de visat sig i pressen eller
inom representatonen, blifvit qväfd, måste
hans bemödande: stranda. Och huru skall
man väl kunna löma mellan de olika par-
tierna, då man sxnar en erkänd högsta myn-
dighet? Man hr uttänkt de mest egen-
domliga medel. Somliga hafva talat om ett
plebiscit för atttillvägabringa en republik
i samma anda sm den franska, anArå arbeta
för proklameradef af en koustitutionell
monarki. till fört för Serrano. Skall detta
lyckas, måste dok först det medborgerliga
kriget sluta; met förhoppningen derom tyc-
kes ännu vara etydligt oviss: Emellertid
meddelar . ett -ttegram från Madrid af den
25 februari till 1dpendance Belge, att kri-
sen, som länge otat; nu utbrustit och att
ministerens samrmnsättning måste grundligt
modifieras! Telerarbmet uppgifver namnen
på de personer om skulle utgöra den nya
ministåren, och nan finner deraf, att mar-
skalk Serrano sulle fås en ny värdighet
öfverlägsen den han nu innehar, hvilken
nämnes ej; Sagaa skulle komma att öfver-
taga inrikestoinierportföljen och amiral
Topete sjörhinistportföljen. — Det tyckes
som om det rakala partiet finge lemna
rum för det progssistiska i Sagastas anda:
Man får se huruänge denna nya samman-
sättning eger besnd.
Från kriget mc carlisterna hafva vigtiga
underrättelser komit. Et telegram af den
28 februari berätde att Moriones. lidit ett
allvarligt nederlämellan Bilbao och Sommo-