den lille krabaten, som förut gjort oss så förskräckta genom sitt skrik, roade oss nu dermed af bjertans lust. Den för barnet iordninggjorda platsen i väskan intogs nu af igelkotten, och vi begåfvo oss i väg. Då vi. ruskade: på väskan, ådagalade igelkotten alltjomt sin fast otroliga förmåga i härmningsväg att skrika som ett spädt barn. Anlända till min väns hem, der det ursprungliga elementet representerades bland annat af icke mindre än 4 stycken: älskliga, mer och mindre fullvuxna flickor, döttrarne i huset, beslöto vi att roa oss med dem förmedelst den barnlikt skrikande igelkotten ; vi togo några kålblad i trädgården, lade igelkotten på dem, och vyssjande honom som ett annat litet barn, höllo vi upp honom framför ett af de fönster; innanför hvilka vi visste att flickorna voro till finnandes. Våra vyssningar med den lille gjorde, att han upphäfde riktiga barnskrik, ja, han skrek som. skulle. han ha. skrikit för betalning. Flickorna rusade ut, frågande öm vi hört ett förfärligt barnskrik. Då vi visade dem igelkotten och sade att det var han, ville ingen af dem tro oss. Men så vyssjade vi honom ett tag; då skrek han, och då trodde de ändtligen. Skrikhalsen togs in och presenterades för hela familjen, bjöds på sup6, menrefyses rade och visade takt nog att icke ge hals, utom då vi vyssjade, honom. Till sist återfick han friheten, men hvarken då eller derefter gaf han ljud ifrån sig. Säkerligen tyckte han sig ha skrikit nog för den. gången. Och jag säger ingenting om det. Denna lilla jagt-spökhistoria har jag väl för flera år sedan i en af våra andra dagliga tidningar låtit komma till allmänhetens kännedom, men jag tyckte och tycker den passade så bra i stycke uti notisen om igelkotten; att jag för bättre minnes skull nu repeterat den: Och säg nu, ho det vill, som får höra barnskrik nattetid -i skog och mark eller under golf i gamla hus... om det nemligen icke är ett verkligt barn som skriker :.. att det är spökeri! Men jag säger, att det är en igelkott, jag: Hvarken förr eller sedan har jag hört någon igelkott ge: sådant ljud ifrån sig, som det nu omtalade, hans förmåga att skrika som ett barn torde vara mindre, om ens något bekant. G ! W.A.