Utrikes-Nyheter.
Tysklands ställning I Europa.
Vidss behandlingen: af den: tyskar mili-
tärlagen uppträdde general Moltke med ett
längre tal, oderi han sökte vederlägga. de
invändningar som af motståndarne till lagen
blifvit gjorda och vände sig särskildt mot
hvad en;deputerad-af framstögspartiet, Rich-.
ter, yttrat. ; Han framhöll nödvändigheten åf
att Tyskland je för framtiden! er bestämd
normålstyrka. an -yttrade-att statens upp-
gift är attförsäkrå sin egön tillvåro i detyttre.
Men detta kan blott ske om man kar makt
alt göra det. Småstater kunna stödja sig
på sinneutralitet och internationella garan-
tief;. en stor Istat består deremot blott af
sin kraft och fyller blott då sin uppgift när
den är. rustad att upprätthålla sin frihet-och
sin rätt. ..Talaren- öfvergick sedan till Tysk-
sands förhållatde till utlandet för att deri-
enom Tätt kraftigt motivera nödvändigheten
I den. i militärlagen innehållna armborgani
sationen. - Han yttrade:
Hurna förhåller det sig väl med vår ställ-
ning till utlandet? Det är möjligt att en
senare, lyckligare, generation, för hvilken vi
nu bära bördörna, kan hoppas ätt blifva qvitt
den väpnade freden, som mu redan länge
tyngt På Europa. För oss tror jag icke att
det är utgsigt till att få njuta denna lycka.
En gå stor verldshistorisk händelse som det
tyska kejsardömets återupprättelse kan icke
på en kort tid fullbordas. Hvad vi under
ett halft:år med vapen tillkämpat öss, sköla
vi mäder ett Kalft århundrade nödgas med
vapen beskydda, ätt det ej åter må ryckas
ifrån oss. (Starkt bifall).
Mine herrar! Låtom oss icke hängifva ogs
åt några illusioner. Sedan vårt sistalyckliga
krig hafva vi öfverallt vunnit aktning, men
ingenstädes kärlek, Hvart vi vända våra
blickar; möta vi misstroende och fruktan att
Tyskland; sedan det. har blifvit mäktigt,
skall : för framtiden, blifva en obehaglig
ande... .- Af. denna. misstro och brist
få tillit, - äfven. om det blott vore in-
billning, kunna lätt verkliga faror uppstå.
Annu i denna dag skall tan i Belgien finna
många franska sympatier, men mycket få
tyska. Man har i detta land ej ännu fått
ögonen öppna för att den belgiska neutrali-
teten blott här en farit fiende och en verk-
sam beskyddare. I Höland har man åter
börjat upprätta öfversvämningslinien — mot
hvem? . vet icke. I Tyskland har, så-
vidt jag vet, ännu ingen menniska tänkt på
att anektera HoHand: - Det är sannt; vi haf-
vå en gång i århundradets början eröfrat
denna linie, men det var icke för oss sjelfva,
det var för Holland. Ten liten mycket spridd
engelsk broschyr, söm författades för att
göra engelsmännen uppmärksamma på felak-
tigheterna-i deras milissystem; skildras följ-
derna af en äre England, icke från
det midtemot liggande Frankrike, utan från
Tyskland. I Danmark tror man sig. behöfva
föröka skärgårdsflottan och befästa landstig-
ningspunkterna på Sjeelland, derför att man
fruktar en tysk andstigning. Än heter det
att vi vilja eröfra de ryska östersjöprövins
serne, än att vi vilja draga Österrikes tyska
befolkning till Oss: i
Och iu, mine herrar, vill jag. också se på
vår mest intressanta granne. Frankrike har
ju blifvit bragt till den nödvändigheten att
omsköpa hela sittykrigsväsende. Medan våra
armöer stodo i Frankrike hafva vi haft nä-
stan hela den franska hären hos oss, hafva
förplägat, födt och klädt den, och hafva till
slut vid freden åter öfverlemnat denna arm
till: Fraukrike, der dem nuv bildar exgod
kärna för alla nya.omskapningarX, .
Härefter öfvergår general Moltke till att
visa hura Frankrike imiterat alla Tysklands.
militära inrättningar och påpekar hurusom
Frankrike. i.detta ögonblick har en aktiv