Utrikes-Nyheter. Tysklands ställning I Europa. Vidss behandlingen: af den: tyskar militärlagen uppträdde general Moltke med ett längre tal, oderi han sökte vederlägga. de invändningar som af motståndarne till lagen blifvit gjorda och vände sig särskildt mot hvad en;deputerad-af framstögspartiet, Rich-. ter, yttrat. ; Han framhöll nödvändigheten åf att Tyskland je för framtiden! er bestämd normålstyrka. an -yttrade-att statens uppgift är attförsäkrå sin egön tillvåro i detyttre. Men detta kan blott ske om man kar makt alt göra det. Småstater kunna stödja sig på sinneutralitet och internationella garantief;. en stor Istat består deremot blott af sin kraft och fyller blott då sin uppgift när den är. rustad att upprätthålla sin frihet-och sin rätt. ..Talarenöfvergick sedan till Tysksands förhållatde till utlandet för att derienom Tätt kraftigt motivera nödvändigheten I den. i militärlagen innehållna armborgani sationen. Han yttrade: Hurna förhåller det sig väl med vår ställning till utlandet? Det är möjligt att en senare, lyckligare, generation, för hvilken vi nu bära bördörna, kan hoppas ätt blifva qvitt den väpnade freden, som mu redan länge tyngt På Europa. För oss tror jag icke att det är utgsigt till att få njuta denna lycka. En gå stor verldshistorisk händelse som det tyska kejsardömets återupprättelse kan icke på en kort tid fullbordas. Hvad vi under ett halft:år med vapen tillkämpat öss, sköla vi mäder ett Kalft århundrade nödgas med vapen beskydda, ätt det ej åter må ryckas ifrån oss. (Starkt bifall). Mine herrar! Låtom oss icke hängifva ogs åt några illusioner. Sedan vårt sistalyckliga krig hafva vi öfverallt vunnit aktning, men ingenstädes kärlek, Hvart vi vända våra blickar; möta vi misstroende och fruktan att Tyskland; sedan det. har blifvit mäktigt, skall : för framtiden, blifva en obehaglig ande... .Af. denna. misstro och brist få tillit, äfven. om det blott vore inbillning, kunna lätt verkliga faror uppstå. Annu i denna dag skall tan i Belgien finna många franska sympatier, men mycket få tyska. Man har i detta land ej ännu fått ögonen öppna för att den belgiska neutraliteten blott här en farit fiende och en verksam beskyddare. I Höland har man åter börjat upprätta öfversvämningslinien — mot hvem? . vet icke. I Tyskland har, såvidt jag vet, ännu ingen menniska tänkt på att anektera HoHand: Det är sannt; vi hafvå en gång i århundradets början eröfrat denna linie, men det var icke för oss sjelfva, det var för Holland. Ten liten mycket spridd engelsk broschyr, söm författades för att göra engelsmännen uppmärksamma på felaktigheterna-i deras milissystem; skildras följderna af en äre England, icke från det midtemot liggande Frankrike, utan från Tyskland. I Danmark tror man sig. behöfva föröka skärgårdsflottan och befästa landstigningspunkterna på Sjeelland, derför att man fruktar en tysk andstigning. Än heter det att vi vilja eröfra de ryska östersjöprövins serne, än att vi vilja draga Österrikes tyska befolkning till Oss: i Och iu, mine herrar, vill jag. också se på vår mest intressanta granne. Frankrike har ju blifvit bragt till den nödvändigheten att omsköpa hela sittykrigsväsende. Medan våra armöer stodo i Frankrike hafva vi haft nästan hela den franska hären hos oss, hafva förplägat, födt och klädt den, och hafva till slut vid freden åter öfverlemnat denna arm till: Fraukrike, der dem nuv bildar exgod kärna för alla nya.omskapningarX, . Härefter öfvergår general Moltke till att visa hura Frankrike imiterat alla Tysklands. militära inrättningar och påpekar hurusom Frankrike. i.detta ögonblick har en aktiv