Hvarjehanda nyheter.
Lärdom för de lärde. För några år
sedan väckte det ett stort uppseende i den
lärda verlden, att man i trakten kring Je-
rusalem började finna högst märkliga moa-
bitiska forntidslemningar, bestående at ler-
kärl af en egendomlig form, mynt o. s. v.
samt försedda med figurer af samma slags
feniciska bokstäfver, som konung Mesba skref,
och hvaraf man har några lemningar, bland
annat på den bekanta moabitiska stenen.
Engelska lärde hyste dock något tvifvel om
äktheten af dessa fornlemningar, synnerligast
derför att inskrifterna på intet sätt kunde
tydas. Den preussiska regeringen intresse-
rade sig dock för dessa fynd och tillhandlade
sig af juden Sapira, som i Berlin öfvergått
till lutherska läran, hans lilla samling af moa-
bitiska gudabilder och lerskärfvor för 20,000
thaler. Sapira började genast skaffa sig en
ny samling, och handeln gick allt lifligare
och bättre ända till den 29 sistlidna decem-
ber, då hr Ganneau, som för Englands räk-
ning anställef undersökning i judalandet,
plötsligen gjorde en upptäckt. Han igenkände
nemligen i Sapiras moabitiska fornsaker sin
vän, araben Selim-el Garis handskrift och
beslöt att fullfölja sin upptäckt. Då det var
klart att fornsakerna måste förfärdigas hos
en -af Jerusalems tio eller tolf krukmakare,
så besökte han deras verkstäder och gjorde
bekantskap med arbetarne. Sålunda kom
han småningom underfund med sättet, hvarpå
Selim-el Gari fabricerade sina fornsaker.
Denne lät om nätterna föra dem till kruk-
makarne och inetsa dem med salpeter för att
gifva dem ett gammalt. utseende. Det sista
häftet af den engelska tidskriften Atheneum
innehåller nu upplysningar härom. En stor-
artad förfalskning är således uppdagad, en
inbringande industri stängd och den dyrbara
Bapirasamlingen i Berlins museum redu-
cerad till noll. Det är för öfrigt icke första
Förvd som dylika skälmar dragit gamla er-
arna vetenskapsmän vid näsan på liknande
sätt. I Italien, Egypten och på andra stäl-
Ien har under flera århundraden drifvits en
liflig handel med fornsaker af egen fabrik.
För några år sedan lät en resande i Hondu-
ras i Centralamerika företaga några utgräf-
ningar, hvarvid i hans egen närvaro hittades
fornlemningar; som han köpte, och som lärde
män ansågo för lemningar från de gamle
atztekers tid. Sedan upptäcktes det, att sa-
kerna voro lika så moderna som de afrikan-
ska gudabilder, hvilka till hedningarnes upp-
byggelse fabricerås åf kristna. köpmän i.Bir-
mingham och sedan köpas söm stora rarite-
ter af Afrika-resande.
Caloric Banco. Under dennar-rubrik
läses i Upsala-Posten: Den affär — svenska
punschensiinförande i Frankrike — för hvars
grumdläg ande hr Calleberg, sedan han under
öregående år derför träffat förberedande åt-
färden förliden höst bosatte sig i Paris, på det
an sjelf måtte kunna leda alla anordningar,
är nu i full gång och har de bästa utsigter
att lyckas. Det är ett med dagens post mot-
taget bref från-en bekant i Paris sömhärom
underrättar oss, och meddela vi efter detsam-
ma följande: Det har, yttrar brefskrifvaren,
varit förenadt med icke ringa ansträngningar
och kostnader samt tagit hr Callebergs hela
energi i anspråk att bringa affären till den
punkt, den nu intar.
Svenska punschen; tillverkad i Paris, der den
kallas Caloric Banco sudois, säljes vid fabriken
till 3 frank buteljen. Den serveras redan på
alla de förnämsta kafeerna och -å Grand
Hötel samt försäljes till afhemtning hos flera
likörhus samt hos åtskilliga specerihandlare.
En del Paristidningar hafva redan yttrat sig
mycket fördelaktigt om varan, bland hvilka
Le Sport af den 28 januari.
Brefskrifvaren har äfven sändt oss det an-
förda numret, och skall det helt visst roa
våra läsare att se huru en fransk tidning
omnämner ett fabrikat, som den vill rekom
mendera. Under rubriken Caåloric Bånco
yttrar den anförda tidningen följande:
Se här en verkligt hygienisk liköt,som kom-
mer till oss från Sverige, denna sympatiska na-
tion, så fransksinnad af hjertat och genom sina
institutioner.
Banco, detta ord kan synas besynnerligt och
öfverraskande, ty det har hittills tillhört spelets
område, men i dess användning här har det en
hel annan betydelse, ty här förstår man värme,
lif och ungdom. Han skall; denna dryck, blifva
vårtrogna följeslagare vid vårautflykter — hemma,
å slottet, R kapplöpningsfältet, på jagten skail
ancon hädanefter hafvå sig hedersplatsen an-
visad. På vårt bord, vid våra intima samqväm,
vid våra familjmiddagar, vid våra fester och
frukostar skall Bancon blifva oumbärlig. Sverige
tager hos oss årligen en stor del ar åra vin-
produkter, man skulle kunna säga att det såsom
erkänsla velat gifva öss: sin Banco. Hädanefter
skola dess flaskor gå sida vid sida med den
hätiförande champagnen, denna franska national-
ck. Huru mycket är den ej öfverlägsen andra
rankrike adopterade utländska drycker! Det
engelska och tyska ölet, amerikanarnes grogg
intaga nu blott andra rummef. Plats för Caloric
Banco! Att gifva ett bestämdt omdöme öfver
denna likör är omöjligt; den har ej likhet med
nägon annan dryck, den är sui generis, med ett
ord, vi kunna ej säga annat än: Smaka Banco !
Ni skall finna. den tdölicieusz!
omemE——EXÖE-XÅXAX-ÅR——EÖEEXROAXXXXXÖXEÖRRÖOX—XE AQ X——m—