Hvarjehanda nyheter. Lärdom för de lärde. För några år sedan väckte det ett stort uppseende i den lärda verlden, att man i trakten kring Jerusalem började finna högst märkliga moabitiska forntidslemningar, bestående at lerkärl af en egendomlig form, mynt o. s. v. samt försedda med figurer af samma slags feniciska bokstäfver, som konung Mesba skref, och hvaraf man har några lemningar, bland annat på den bekanta moabitiska stenen. Engelska lärde hyste dock något tvifvel om äktheten af dessa fornlemningar, synnerligast derför att inskrifterna på intet sätt kunde tydas. Den preussiska regeringen intresserade sig dock för dessa fynd och tillhandlade sig af juden Sapira, som i Berlin öfvergått till lutherska läran, hans lilla samling af moabitiska gudabilder och lerskärfvor för 20,000 thaler. Sapira började genast skaffa sig en ny samling, och handeln gick allt lifligare och bättre ända till den 29 sistlidna december, då hr Ganneau, som för Englands räkning anställef undersökning i judalandet, plötsligen gjorde en upptäckt. Han igenkände nemligen i Sapiras moabitiska fornsaker sin vän, araben Selim-el Garis handskrift och beslöt att fullfölja sin upptäckt. Då det var klart att fornsakerna måste förfärdigas hos en -af Jerusalems tio eller tolf krukmakare, så besökte han deras verkstäder och gjorde bekantskap med arbetarne. Sålunda kom han småningom underfund med sättet, hvarpå Selim-el Gari fabricerade sina fornsaker. Denne lät om nätterna föra dem till krukmakarne och inetsa dem med salpeter för att gifva dem ett gammalt. utseende. Det sista häftet af den engelska tidskriften Atheneum innehåller nu upplysningar härom. En storartad förfalskning är således uppdagad, en inbringande industri stängd och den dyrbara Bapirasamlingen i Berlins museum reducerad till noll. Det är för öfrigt icke första Förvd som dylika skälmar dragit gamla erarna vetenskapsmän vid näsan på liknande sätt. I Italien, Egypten och på andra stälIen har under flera århundraden drifvits en liflig handel med fornsaker af egen fabrik. För några år sedan lät en resande i Honduras i Centralamerika företaga några utgräfningar, hvarvid i hans egen närvaro hittades fornlemningar; som han köpte, och som lärde män ansågo för lemningar från de gamle atztekers tid. Sedan upptäcktes det, att sakerna voro lika så moderna som de afrikanska gudabilder, hvilka till hedningarnes uppbyggelse fabricerås åf kristna. köpmän i.Birmingham och sedan köpas söm stora rariteter af Afrika-resande. Caloric Banco. Under dennar-rubrik läses i Upsala-Posten: Den affär — svenska punschensiinförande i Frankrike — för hvars grumdläg ande hr Calleberg, sedan han under öregående år derför träffat förberedande åtfärden förliden höst bosatte sig i Paris, på det an sjelf måtte kunna leda alla anordningar, är nu i full gång och har de bästa utsigter att lyckas. Det är ett med dagens post mottaget bref från-en bekant i Paris sömhärom underrättar oss, och meddela vi efter detsamma följande: Det har, yttrar brefskrifvaren, varit förenadt med icke ringa ansträngningar och kostnader samt tagit hr Callebergs hela energi i anspråk att bringa affären till den punkt, den nu intar. Svenska punschen; tillverkad i Paris, der den kallas Caloric Banco sudois, säljes vid fabriken till 3 frank buteljen. Den serveras redan på alla de förnämsta kafeerna och -å Grand Hötel samt försäljes till afhemtning hos flera likörhus samt hos åtskilliga specerihandlare. En del Paristidningar hafva redan yttrat sig mycket fördelaktigt om varan, bland hvilka Le Sport af den 28 januari. Brefskrifvaren har äfven sändt oss det anförda numret, och skall det helt visst roa våra läsare att se huru en fransk tidning omnämner ett fabrikat, som den vill rekom mendera. Under rubriken Caåloric Bånco yttrar den anförda tidningen följande: Se här en verkligt hygienisk liköt,som kommer till oss från Sverige, denna sympatiska nation, så fransksinnad af hjertat och genom sina institutioner. Banco, detta ord kan synas besynnerligt och öfverraskande, ty det har hittills tillhört spelets område, men i dess användning här har det en hel annan betydelse, ty här förstår man värme, lif och ungdom. Han skall; denna dryck, blifva vårtrogna följeslagare vid vårautflykter — hemma, å slottet, R kapplöpningsfältet, på jagten skail ancon hädanefter hafvå sig hedersplatsen anvisad. På vårt bord, vid våra intima samqväm, vid våra familjmiddagar, vid våra fester och frukostar skall Bancon blifva oumbärlig. Sverige tager hos oss årligen en stor del ar åra vinprodukter, man skulle kunna säga att det såsom erkänsla velat gifva öss: sin Banco. Hädanefter skola dess flaskor gå sida vid sida med den hätiförande champagnen, denna franska nationalck. Huru mycket är den ej öfverlägsen andra rankrike adopterade utländska drycker! Det engelska och tyska ölet, amerikanarnes grogg intaga nu blott andra rummef. Plats för Caloric Banco! Att gifva ett bestämdt omdöme öfver denna likör är omöjligt; den har ej likhet med nägon annan dryck, den är sui generis, med ett ord, vi kunna ej säga annat än: Smaka Banco ! Ni skall finna. den tdölicieusz! omemE——EXÖE-XÅXAX-ÅR——EÖEEXROAXXXXXÖXEÖRRÖOX—XE AQ X——m—