bokens öch förfättarens anseende. Ur djupet af
den glänsande hegelska skolans dialektik
hade Jesu lefnad framgått, ett ouppnådt
mästerverk, ett storartadt praktiskt resultat
af den såsom opraktisk utskrikna filosofien.
Jesu lefnad öfversattes på alla språk; öf-
verallt framkallade arbetet vederläggningar
och efterbildningar. Allt hvad man derom
skrifvit skulle fylla hela bibliotek. Vi må
blott erinra öss en efterbildning: Renans
bekaita bok. Denna, skrifven i ett glän-
sande, lättförstådt språk, har nästan karak-
ieren as en roman och egnar sig att spridas
i de mest vjidsiwäckta kretsar. Då Renan
mera lägger an på landskapsteckningen och
söker att gifva en trogen bild af kristendo-
mens vagga, får den mera skenet af historisk
sanning. Men det är ock blott ett sken.
Renan erbjuder oss blott Historiskå Aekörar
tioner, Strauss för oss fram på sanningens
stränga väg. Ideförbindelserna i Strauss
afbete äro en underbar byggnad af precision
och klarhet.
En sak utmärkte Strauss framför andra
det var hans mod. Hos många förkämpar för
vetenskapen märker man en ängslig tillbaka-
drägonhet de äro rädda att uttala det afgö-
rande ordet. Strauss har aldrig gjort en kon-
cession på bekostnad af sanningen. Hang
sanningskärlek talar ur alla hans verk. De
hafva alla vunnit stort erkännande. Vi på-
minna om hans dogmatiska verk (Christliche
Glaubenslehre), hans biografiska skrifter: Ul-
rich von Hutten, Nikodemus Friseblin, Da-
niel Schubert, Voltaire o. s. v. Han kände
sympati för de handlingskraftige i alla tider;
liksom hän sjelf var en handlingens man.
Ett nytt prof på sitt mod gaf han i det för
ett år sedan offentliggjorda arbetet Der alte
und der neue Glaube, der, såsom bekant, han
afsäger sig tron på den positiva religionen.
Boken har naturligtvis fått utstå många
anfäktningar; men den modiga handlingen af
en person, som numera ej hör till de lefvan-
des antal, skall kanske medföra större verk-
ningar än man kan förutse.
Strauss förtjenst beror ej på, om enskild-
heter i hans verk skola bestå det prof, dem
tidens vexlingar kunna medföra, utan på det
uppslag till en ny behandling af religionshi-
storien som han gifvit. Derigenom har han
öppnat en ny väg till religionskunskap, och
med rätta kan man om honom säga som om
Frankllin att han ryckt från himmelen blixten.
Strauss var född i Ludvigsburg den 27
uni 1808 och studeradei Täbingen. Hans äk-
senskap med sångerskan och skriftställerskan
Agnes Schebest var ingalunda lyckligt. En
olågsam sjukdom: tförbittrade hans sista stun-
ler; han dog af kräfta i magen. Såsom po-
itiker var han konservativ och ifrig anhän-
sare af Bismarcks politik. Han har utöfvat
tt stort inflytande, och om nu de radikala
RE religionen kunna fritt uttalas i
erlden, har man till stor del Strauss att
acka derför.
TER SE SE NS ET TR NPR VS TG TN ES NETA FT Fre