Utrikes-Nyheter.
De engelska tidningarne innehålla fortfa-
rande vidlyftiga valartiklar, referater och
valadresser från enskilda kandidater. För
de liberala är Gladstones skrifvelse till val-
männen i Greenwich lösen, för de konser-
vative Disraelis manifest till valmännen i
Buckingham. På ena sidan åberopar man
sig på de stora reformer söm gjorts under
de sista åren och de: lysande flnansiella ut-
sigterna, å den andra angriper man Glad-
stones svaga utrikespolitik och onödigt tröt-
tande lagstiftningsarbeten. Valrörelsen har
på detta sätt fått en anstrykning af person-
lig polemik mellan de båda hufvudledarne,
och detta förhållande får en ännu starkare
färg genom den personliga agitation som
utvecklas i valkretsarne.
Mot Disraelis manifest hafva såväl Glad-
stone som . inrikesministern Low yttrat sig.
Den sistnämde påpekar, att då valmännen
skänkte Gladstone och- det liberala partiet
sitt förtroende, visste de förut att en mängd
reformer förestod, och att de voro förberedda
på den energiska inrikespolitik som Disraeli
så häftigt klandrar:- Beträffande den utris
kes politiken påminner han om Washington-
traktaten öch Englands kloka uppträdande
1870 samt antyder att England med en mera
konservativ regering - kanske blifvit inveck-
ladt i ett sorgligt krig. Han hånar Di-
sraeli derför att han-aldrig fått något öfver-
skott, men alltid är så villig att använda
andras, och menar att det parti som samlat
penningarne ock skall hafva -rätt att be-
stämma öfver derat användande.
Det vigtigaste af alla utlåtanden från det
liberala partiet har blifvit uttaladt af Glad-
stone sjelf på ett möte i Blackheath, som
bevistades af 6—7,000 menniskor. Han vi-
sade, -hurusom. Disraeli blifvit erbjuden att
öfvertaga regeringen, att drottningen upp-
manat honom dertill, men att han dragit
sig undan. Disraeli hade kritiserat de många
lagstiftningsarbetena och tadlat den svaga
utrikespolitiken. Gladstone varnade dem att
lyssna till sådana som vilja göra det som
rör oss sjelfva närmast till intet och vända
uppmärksamheten bort från förhållanden och
intressen hemma till den. utan tvifvel vig-
tiga, men mindre vigtiga utrikespolitiken;
Dettå vore en ypperlig metod, då man har
dåligt samvete med afseende på den inrikes
politiken. Angående Disraelis utrikespoli-
tik, påvisade Gladstone det sorgliga 1 en
s. k. beväpnad neutralitet som Disraeli för-
ordat under kriget mellan Frankrike och
Tyskland, Derefter gick han öfver till en
framställning af de finansiella frågorna och
utvecklade sina plåner beträffande skatte-
förminskningarne; Han påpekade kraftigt
sin regerings ekonomiska förtjenster och
framhöll att allt sundt finansväsende hvilade
på sparsamhet och att ett öfverskott blott
kan uppnås genom en omsorgsfull admini-
stration. Slutligen uppmanade han alla libe-
rala partier till enighet, emedan han eljest
vicke kunde erbjuda dem sin fjenst.
Mötet slutado med affattandet af en reso-
lution, att premierministern Gladstone skulle