ningen, med afseende på plken stark opposition öfverallt i landet pillat sig mot alla reformer. Utsträckningen a Valrätt till arhetaren på landet är icke populär, särdeles hos egendomsegarne, som frukta revolutionära tendenser, och de liberala ledarne hafva redan uttalat sig mot deni? del af Gladstones program, hvilket de kallP en radikalism, som kan få farliga följder. fan slutar med den förmodan, att Gladstone långtifrån skall uppnå sin fordna majoritet, Ja, att det är fara värdt att ban faller igthom helt och hållet vid valen. 4 Valen påskyndas så mycket som möjligt för att kunna vara färdiga till den 15 februari. Trots sin öfverraskning är det konservativa partiet icke desto mindre väl för beredt och dess tidningar äro fyllda a Kandidatlistor. Till och mdåd Skotländ, hvars förra representanter i fr så godt som uteslutande voro Hberala, har nu uppställt 28 kandidater, spm alla äro mer eller mindre konservativa. Om det zradikala Birminghamspartiet kan ont. igenom sina val, vet man icke; derfemot synas home-rulers vara fullt rustade ojch man antager att deras 43 kandidater ifva valda. Blott arbetarpartiet är fullständigt afväpnadt genom regeringens hastiga sätt tt gå tillväga, emedan det hvarken är 0 ganiseradt eller i besittning af nödvändiga mjedel. Vid den session, representantejfrnes kammare i Brässel hade den 24 jan begärde hr Berge upplysningar af regeringen, huruvida det var sannt som uppgafs 4 ett telegram från Berlin, offentliggjordti ex Londontidning, att den tyska regeringlen sändt en not till .sitt sändebud i Brässål, påkallande dess uppmärksamhet på det pråk den belgiska ultramöntana pressen förjde ; hon önskade sfår veta hvad regeringe svarat, i fall föreställningar blifvit gjorda. yttrade: Belgiens konstitution bar proklamerat tryckfriheten efter lång stri och vi kunna ej tillåta något anfall mot dej Likväl måste vi ogilla vissa katolska ti oförsigtiga språk och beklaga det att det belgiska episkopatetskulle grad brista i patriotism, att det ej hålla sig från att deltaga i striden; o ej regeringen kan ställas till. ansvbr för hvad tidningarne skrifva. Utrikesmirtistern svarade på -deniia interpellation föl; ande: Den utlänska pressens meddelanden är öriktiga. Tyskland har ej icke sändt någån not hit; Jag tror mig tjena landets intrPssen, då jag förnyar den vädjan min företråidare ställt till pressen om opartiskhet och Jag gör detta frivilligt, i det jag endas der de känslor af rättvisa och billighbt vi äro skyldiga vänligt sinnade makter, och känner mig! blött lifvad af-den önskan) att befästa deras utmärkta förhållande till Belgien. ä I den preussiska landtdagens sista såmmanträde den 29 jan. beriktigade den af poss förut omnämde deputeraden Richter de märkningar han gjort mot den officiella pråesbon. —Han--tug-tillbalra sitt påståondo, Åptt Hannoversche Landeszeitung står i eko omiskt . beroende af regeringen, men vidhöll sitt påstående i. hvad angick Kölnische Zditung och Deutsche Reichscorrespondeniz. Uäder förhandlingarnes gång fördes debattten på inrikesministörens budget och presåfonden, hvarvid Richter i skarpa ordalajz tadlade de beviljade pehningemedlens ant vändande på striden: mot centrumspartiet Han betecknade detta sätt att gå tillväg såsom ovärdigt och blött tjenligt att aflägsna hvarje hederlig man från regeringens sak. Inrikesministern försvarade sig i--korthet, hvaremot hr Lasker höll ett längre tal, i hvilket han slöt sig till Richter i flera punkter och särskildt berömda Nationalzeitung för att den uteslutit hvarje officielt meddelande ur sina spalter. Man kan af denna debatt js, att ett temligen stort missnöje eger rum ned det sätt, hvarpå pressbyrån sköter sitt Tiggande.