MADRID den 22 januari. Cartafree hamn iär öppnad för skeppsarte Nyårsmarknaden i Paris. (Efter Neue freie Presse.) Julaftonen firas i Paris icke inomhus utan endast med den s, k. reveillonen, det vill säga, att alla restaurationer, kafber, estaminets o. s. v., som annars stängas kl. half 1, hållas öppna hela natten; öfverallt ätes och drickes, sedan man bevistat messan i en eller annan kyrka. Detta är det enda sätt, hvarpå fransmänngn fira julen. Ders emot fira de nyåret och de s. k. trennes, nyårsgåfvorna, spela der en mycket vigtig rol. Alla etablissement utstyra sig så präktigt som möjligt till nyårsmarknaden och reklamen firar då sina största triumfer; till och -med kvinen i de eleganta slagtarbo darna anlägga sin bästa drägt, och skin korna framstå så retande för matlusten som möjligt, under det höns och annat fjäderfä bakom de stora glasrutorna visa sig utstyrda med röda sidenband. Fransmännens vanliga förmåga att utställa sina varor stegras under nyårsmarknaden till verklig konst. I år var det isynnerhetsockerbagerierna och juvelerarebodarne, som ådrogo sig uppmärksamhet genom de utstälda varornas mångfald och smak. Hvilken rik fantasi, hvilket snille uppenbarar sig icke i dessa sockerbagarebodar, och en hvar har något för sig utmärkande. På ett ställe kan man tro sig stå utanför en skomakarebod med den helige Crispins varor, ända från de minsta, näpnaste barnskor af hvitt siden, fodrade med: blå sammet, till de höga ridstöflarne — det är bonbonidres; på ett annat ställe ser man den franska hären, från den gamla värfvade soldaten till de nyaste franctireurs — bonbonieres, konfektgömmor! På ett tredje. ställe ser man de täckaste små figurer, som likna det finaste sachsiska porslin — bonboniöres!. En sockerartist har af Sardous pjes Les mervilleusest tagit sig anledning att framställa moderna i Frank rike från Ludvig den l4:des till våra dagar, och han har utfört sitt arbete med verkligt poetisk uppfattoing och smak. Men kan lära icke så litet historia genom att titta in genom Maison Bertinis jättestora fönster. Under Ludvig den 17:de har sprätten redan aflagt sammetsrocken, sidenkappan, halskråset och örringarna; på sitt långa hår sätter han nu den ofantliga filthatten med den långt ned hängande, röda fjädern; fötterna sticker han in i långa stöfs lar med stora sporrar och handen omfattar — redo till strid — det väldiga svärdets fäste. Det är en svår tid för adeln om. Richelieu regerar strängt. Efter kardinalens död lyfter Han än en gång sitt hufvud, men partiet är snart slaget och till och med den tappre, snillrike hertigen af Rochefoucauld sticker sitt svärd i skidan och gris per till pennad. Under Ludvig den 14:de har adeln redan tappat smaken för att göra uppror; han är tam och känner sig stolt i hofluften. Allt skimrar af guld, siden och spetsar; till den guldbroderade långa västen med dess krås af brysselspetsar kommer den likaledes guldoch silfverbroderade galarocken med sina spetsmanschetter; de snäfva benkläderna räcka icke längre än till knäna, der silkesstrumporna vidtaga. Koketta skor med höga klackar: och väldiga spännen betäcka fötterna; till allt detta komma peru ken och den eleganta galanterivärjan. Henrik den 4:de är fallen, ansigtet är slätrakadt, till dess man under revolutionens tid icke har tid att raka sig och skägget åter inträder i sin gamla rätt, Ån fruntimmersmoderna.då? Ja, än hoppressas bröstet af snörlifvet, Hvilket liksom—ett harnesk når upp till hakan, än är det nästan blobtadt; hårklädslarne äro arkitektoniska konstverk med torn, från hvilka svaja fjädrar, band och nedhängande trädgårdar, uppfyllda med exotiska fåglar; derpå kommer den pudrade chignonhårklädseln med de pikanta skönhetsfläckarne. Så kommer. den moderna ans tiken. med: sin linon-chemise; som hålles fast af. ett bälte tätt under bröstet, men i öfrigt fäller i rika veck, som visa formernas skönhet. Ögönbrynex äro målade: svärta till blonda -och blonda till mörka. Dernäst kommer kejsardömet med sin teatraliska prakt. Damerna svärma för kejsar Titus frisyr, restaurationen följer efter med sina jättestora hattar och pösarmarna å la Gigot komma till väldet. Med girafftens intåg i Jardin des plantes uppblomstrade den verldsberömda hårklädseln-å da: Giraffe. Vid gatan de la Paix: och vid boulevarden des Capucines gnistra och blixtra bijouteri-; diamant-: och perlbodarne! Hväd är välskonung Priamos nyss funna skatt mot den rika prakt; som utvecklas bakom dessa vutor ? Diamanterna ligga i gnistrande, glänfsande högar-medlan. iöttactnna tnriäsan tt kl