Arbetarebostäder. I Herr professor T. J. Hartelius, afslutade trettondedagen . eh serie föreläsningar Om arbetarebostäder, hvilka föredrag han hållit i arbetareföreningen: Dessa sakrika och ypperliga föreläsningar hafya varit bevistade af ett sfort antal medlemmar af föreningen. Som det är af vigt för många attlära känna ämnet för dessa föreläsningar, tveka vi ej je för våra läsare lemna ett sammandrag af em. Vid första föreläsningen uppdrog talaren en historik öfver pr i ÅR i England och Frankrike, För oss, yttrade talaren, synes arbetarebostadsfrågan ny, men andra länder kunna redan inneslata en inom en Historisk ram; och må vi här betrakta det praktiska sätt, på hvilket den mer eller mindre lyckligt blifvit behandlad. Missgreppen kunna tjena. till yarning, och de od resultat, som blifvit vunna, till ledning eller åtminstone till väckelse att taga frås allvarligt om hand. r 1845 stiftades en förening i London med -syfte att förbättra arbetarnes. bostäder i denna stad med sin oerKörda folkmängd. Hus uppfördes och inreddes dels för gifta, dels för ogifte personer. Dessa boningar afsågo att förskåffa arbetarne sunda bostäder. Prins Albert gåf sitt Hamn åt en koloni små friliggande boningar, afsedda. att, så mycket möjligt var, göra de särskilda familjerna oberoende af hyarandra. Tidigare. än i London hade uppmärksamheten blifvit fästad på arbetarens ställning i detta afseende inom de stora fabriksstäderna i England och Skotland. Det stod klart för den tänkande menniskovännen, attså länge arbetaren dväljes i trånga och osuuda boningar, kan Han ej lyfta i andligt och materielt hänseende? Ansträngningar gjordes för att undanrödja en väsentlig orsak till arbetarens tryckta ställning Arbetarebostäder med sunda och inbjudande -boningsrum för en jemförelsevis i hyra. uppstodo inom de stors städerna. Man antog och följde, sävidt möjligt var; grundsätsen att uppbyggå små isolerade hus: Men man insåg döck snart att dervid ej den-rätta wägm var beträddy målet måstervard att göra arbetarne till sjelfständiga egare af de byggda busen.Det är. det:egna hemmet, den egna härden, som utgör väckelsen och lockelsen, den mäktiga häfstången för arbetarens lyftning i andligt och materielt hänseende. erksamheten för anskaffandet af bostäder åt arbetären måste: för denne framhålla perspektivet af. möjligheten ätt genom egna Besparingar egen omtanke ; och; beräkning blifva egare af.--hus: och-härd.: Nu var uppslaget gjordt. -Ensam är man kraftlös; enighet och sammanslutning gifva kraft. öreningar bildades, der medJlemmarne skulle vara hvarandra till ömsesidig hjelp. Dessa föreningar bära karak-tären af sparbanker, i hvilka.arbetaren insätter sina, besparingar och samlar sig ett kapitel. Medlemmarne inom föreningen kunna betraktas antingen såsom långifvare eller låntagare. De förre insätta i föreninigen såsom i en sparbank sina besparingar, de senare låna penningar för att byggseller köpa hus, hvilke de sätta som hypotek för sin ski till föreningen, till dess de genom -periodiskä insättningar ha afbetalt mener Genom bestämmandet af små inbetalningar kan! hvarje idog och omtänksam arbetare göra dessa insättningar och omsider ega ett kapital, för hvilket äfven han kan blifvå e are af eget hem — detta . med så mycken anklang i England Hörda ord. Redan inhat -han 7 Bjelf blir egare af huset. drar hah ekonomiska fördelar deraf; I allmänhet betalas till byggnadsföreningen om-! kring 5 proc. på den förskjutna summan, motsvarandö vanligen -8—10 proc. hos en hyresvärd. Stora ekonomiska; sociala och moraliska frukter af.:dessa byggnadsförenivgar ha redan af erfarenhetom viuxvit bevittnade. Dan stora siffran af 7,000sådana byggnadsföreningar inom England och Skotland vittnar om företagets framgång. Inom en erida: stad, Birmingham, äro icke mindre! än 14 byggnadsföreningar verksamma — ett ojäfaktigt intyg, om att saken bedrifves med framgång. Mot faran af de våldsamma sammånstötningar mellan arbetet-och kapitalet, som tid efter annan skett i England; torde; dessa arbetarebostäder blifva ett af de kraftigaste medel; ej endast derigenom att de förskaffa arbetaren -en tryggare och på samma gång mera ! behaglig ställning, utan äfven och ännu. mer derigenom. att de. bidraga att-höja hans moraliska och intellektuella kraft: i Behofvet af.arbetarebostäder i Frankrike! var redån i första hälften af innevarande århundrade en trängande fråga. Drifna dels af spekulation; dels af filantropiska motiver, företogo sig aktiebolag ef-verksamhet, som afsåg att skaffa sunda bostäder åt de fattiga! arbetarne. Man fann till.en början ej rätta! -sättet, ty stora kasernlika byggnader upp-. fördes i folkrikare. städer oc I stadsdelar.; der7 arbetsbefölkningenvar. talrikast. Men den starkt begränsade isoleringen af arbetsJÅleaocann fån an dsn anm hällaslktasser ch: are!