Arbetarebostäder. I
Herr professor T. J. Hartelius, afslutade
trettondedagen . eh serie föreläsningar Om
arbetarebostäder, hvilka föredrag han hål-
lit i arbetareföreningen: Dessa sakrika och
ypperliga föreläsningar hafya varit bevistade
af ett sfort antal medlemmar af föreningen.
Som det är af vigt för många attlära känna
ämnet för dessa föreläsningar, tveka vi ej
je för våra läsare lemna ett sammandrag af
em.
Vid första föreläsningen uppdrog talaren
en historik öfver pr i ÅR i Eng-
land och Frankrike, För oss, yttrade ta-
laren, synes arbetarebostadsfrågan ny, men
andra länder kunna redan inneslata en in-
om en Historisk ram; och må vi här betrakta
det praktiska sätt, på hvilket den mer eller
mindre lyckligt blifvit behandlad. Missgrep-
pen kunna tjena. till yarning, och de od
resultat, som blifvit vunna, till ledning
eller åtminstone till väckelse att taga frå-
s allvarligt om hand.
r 1845 stiftades en förening i London
med -syfte att förbättra arbetarnes. bostäder
i denna stad med sin oerKörda folkmängd.
Hus uppfördes och inreddes dels för gifta,
dels för ogifte personer.
Dessa boningar afsågo att förskåffa arbe-
tarne sunda bostäder. Prins Albert gåf sitt
Hamn åt en koloni små friliggande boningar,
afsedda. att, så mycket möjligt var, göra de
särskilda familjerna oberoende af hyarandra.
Tidigare. än i London hade uppmärksam-
heten blifvit fästad på arbetarens ställning i
detta afseende inom de stora fabriksstäderna
i England och Skotland. Det stod klart för
den tänkande menniskovännen, attså länge
arbetaren dväljes i trånga och osuuda bonin-
gar, kan Han ej lyfta i andligt och ma-
terielt hänseende? Ansträngningar gjordes
för att undanrödja en väsentlig orsak till
arbetarens tryckta ställning Arbetarebo-
städer med sunda och inbjudande -bonings-
rum för en jemförelsevis i hyra. uppsto-
do inom de stors städerna. Man antog och
följde, sävidt möjligt var; grundsätsen att
uppbyggå små isolerade hus: Men man in-
såg döck snart att dervid ej den-rätta wä-
gm var beträddy målet måstervard att göra
arbetarne till sjelfständiga egare af de byggda
busen.- Det är. det:egna hemmet, den egna
härden, som utgör väckelsen och lockelsen,
den mäktiga häfstången för arbetarens
lyftning i andligt och materielt hänseende.
erksamheten för anskaffandet af bostäder åt
arbetären måste: för denne framhålla per-
spektivet af. möjligheten ätt genom egna
Besparingar egen omtanke ; och; beräk-
ning blifva egare af.--hus: och-härd.: Nu
var uppslaget gjordt. -Ensam är man
kraftlös; - enighet och sammanslutning gif-
va kraft. öreningar bildades, der med-
Jlemmarne skulle vara hvarandra till ömse-
sidig hjelp. Dessa föreningar bära karak-
-tären af sparbanker, i hvilka.arbetaren in-
sätter sina, besparingar och samlar sig ett
kapitel. Medlemmarne inom föreningen kunna
betraktas antingen såsom långifvare eller
låntagare. De förre insätta i föreninigen så-
som i en sparbank sina besparingar, de se-
nare låna penningar för att byggseller köpa
hus, hvilke de sätta som hypotek för sin ski
till föreningen, till dess de genom -periodi-
skä insättningar ha afbetalt mener Ge-
nom bestämmandet af små inbetalningar kan!
hvarje idog och omtänksam arbetare göra
dessa insättningar och omsider ega ett ka-
pital, för hvilket äfven han kan blifvå e are
af eget hem — detta . med så mycken
anklang i England Hörda ord. Redan
inhat -han 7 Bjelf blir egare af huset. drar
hah ekonomiska fördelar deraf; I all-
mänhet betalas till byggnadsföreningen om-!
kring 5 proc. på den förskjutna summan,
motsvarandö vanligen -8—10 proc. hos en
hyresvärd. Stora ekonomiska; sociala och
moraliska frukter af.:dessa byggnadsföreniv-
gar ha redan af erfarenhetom viuxvit bevitt-
nade. Dan stora siffran af 7,000- sådana bygg-
nadsföreningar inom England och Skotland
vittnar om företagets framgång. Inom en
erida: stad, Birmingham, äro icke mindre!
än 14 byggnadsföreningar verksamma — ett
ojäfaktigt intyg, om att saken bedrifves med
framgång. - Mot faran af de våldsamma sam-
månstötningar mellan arbetet-och kapitalet,
som tid efter annan skett i England; torde;
dessa arbetarebostäder blifva ett af de kraf-
tigaste medel; ej endast derigenom att de
förskaffa arbetaren -en tryggare och på sam-
ma gång mera ! behaglig ställning, utan
äfven och ännu. mer derigenom. att de. bi-
draga att-höja hans moraliska och intellek-
tuella kraft: i
Behofvet af.arbetarebostäder i Frankrike!
var redån i första hälften af innevarande år-
hundrade - en trängande fråga. Drifna dels
af spekulation; dels af filantropiska motiver,
företogo sig aktiebolag ef-verksamhet, som af-
såg att skaffa sunda bostäder åt de fattiga!
arbetarne. Man fann till.en början ej rätta!
-sättet, ty stora kasernlika byggnader upp-.
fördes i folkrikare. städer oc I stadsdelar.;
der7 arbetsbefölkningen- var. talrikast. Men
den starkt begränsade isoleringen af arbets-
JÅleaocann fån an dsn anm hällaslktasser ch: are!
